Katyn är för polackerna ett nationellt trauma. Att detta nu upprepas har redan gett upphov till konspirationsteorier och misstanker om att ryska säkerhetsapparaten haft sina fingrar med i spelet. Få lär ta sådant på allvar. Men gårdagens olycka riskerar ändå att ligga som en skugga över förbindelserna till Ryssland.
I dessa dagar skulle Katyn egentligen ha blivit startpunkten för en ny fas i de länge nedkylda polskryska relationerna. I onsdags högtidlighöll de båda ländernas premiärministrar för första gången gemensamt 70-årsdagen av massakern som Sovjetunionen i årtionden vägrat ta ansvar för.
Sammanlagt avrättades i Katyn i närheten av Smolensk och i andra sovjetiska fångläger i Vitryssland och Ukraina minst 22 000 polska motståndsmän, officerare och intellektuella som beskylldes för att vara kontrarevolutionärer.
De likviderades med nackskott och dumpades i djupa gravar. I ett halvt sekel, ända till 1990, var detta enligt sovjetisk historieskrivning en krigsförbrytelse utförd av Nazitysklands framryckande trupper under sommaren 1941. Sovjetledaren Michail Gorbatjov öppnade 1990 för en ny historieskrivning när han medgav att Sovjetunionen var ansvarigt. Två år senare överlämnade Ryssland tidigare hemligstämplade dokument till Polen, bland annat ordern om att mörda de polska fångarna, som var undertecknad av Stalin.
Mötet i onsdags mellan Polens premiärminister Donald Tusk och hans ryske kollega Vladimir Putin i Katyn är resultatet av ett successivt närmande mellan Polen och Ryssland efter åratal av ansträngda relationer, med en bottenpunkt under Jaroslaw Kaczynskis tid som premiärminister.
Donald Tusk som sedan valsegern i november 2007 är Polens starke man har tonat ner motsättningarna med Moskva. I EU spelar Polen inte längre rollen av ständig varnare för ryska maktintressen. Och Warszawa har slutat att bromsa förhandlingarna om ett nytt partnerskapsavtal med Ryssland.
Denna mjukare attityd banade väg för Vladimir Putins deltagande i Gdansk förra året vid 70-årsdagen av krigsutbrottet. Ryssland har sänt ut signaler om försoning. Inför mötet i Katyn visades i förra veckan filmen Katyn av Andrzej Wajda i den statliga ryska televisionen. Filmen följdes av en tv-debatt och utförliga rapporter i de ryska medierna.
Strävar Ryssland nu mot en försoning ”över gravarna” på samma sätt som Tyskland har åstadkommit med sina forna fiender? Den frågan ställde häromdagen den tyska tidningen Die Welt.
Som vanligt är det svårt att genomskåda det politiska spelet i den ryska ledningen. Men klart står att Moskva bit för bit har tvingats inse att Polen i dag är en stark, inflytelserik och respekterad medlem både i EU och NATO. Inflammerade historiestrider är det därför lika bra att röja ur vägen så snabbt som möjligt.
En helt annan fråga är om Polen – efter gårdagens katastrof – nu är berett att lägga historien åt sidan för att ägna sig åt framtiden.
