- YES, WE CAN, ropade Barack Obama på valvakan som avslutning på ett mycket poetiskt hållet tal om det nya enade Amerika han önskar sig, men som också innehöll en hel del inlindade pikar mot konkurrenten Hillary Clinton och hennes make, expresidenten, Bill Clinton.

Det stod klart redan när vallokalerna stängts klockan 19.00 lokal tid att Obama skulle vinna. Valdeltagandet var mycket stort, över en halv miljon, mot dryga 293 000 år 2004. Därmed tilltar spänningen igen i den demokratiska kampen om vem som ska bli demokratisk presidentkandidat. Nästa fas, mot supertisdagen den 5 februari, tog vid med en gång, med Hillary Clinton på valturné i Tennessee.

- Om nio dagar, nio korta dagar, får halva nationen säga sitt, att de vill ha förändring, sa Obama medan publiken skanderade ”we want change” och som sedan påpekade att han har ”fler röster, fler delegater och en mer sammansatt koalition vi sett på mycket länge” än någon annan.

Den senaste veckan har medierna – och tyckarna – nästan enbart talat om ras och svarta/vita väljare, vilket rent konkret även berodde på att de svarta väljarna traditionellt utgör över 50 procent av de demokratiska primärvalsväljarna. Det visade sig mycket riktigt att Obama fick runt 80 procent av de svartas röster.

Bland de intressanta rönen i eftervalsanalyserna märktes att Obama fått större andel av de vita väljarna än som förutspåtts, vilket kan tyda på antingen att Obama faktiskt har en ”gränsöverskridande” magnetism eller att de vita South Carolina-borna röstade på honom för att de var förnärmade över att bli anklagade för att vara rasister.

I dagens New York Times får Barack Obama stöd från ett mycket speciellt håll, från Caroline Kennedy, dotter till John F Kennedy, som jämför Obama med sin far i ett debattinlägg med orden ”vi behöver ett ledarskifte i vårt land, precis som vi gjorde 1960” och ”jag tror att jag funnit mannen som kan bli den presidenten, inte bara för mig, utan för en hel generation amerikaner”.

Det verkligt stora samtalsämnet de närmaste dagarna blir Bill Clintons roll i kampanjen, eller i klartext om hans täta framträdanden med attacker mot reportrar och tveksamma uttalanden hjälpte eller stjälpte. Många säger att det för honom handlar om att hans hustrus presidentskap blir en bekräftelse av hans eget, men nu kan ha riskera att sänka dem båda.

- Nu blir det skyttegravskrig, kommenterade Gloria Borger, som är krönikör i US News & World Report och kommentator i CNN, om den kommande dryga veckan.

Före primärvalen i South Carolina ledde Hillary Clinton mätningarna i alla delstaterna som röstar på supertisdagen, utom i Obamas hemstat Illinois, vidare har hon den demokratiska partiapparaten i de olika staterna på sin sida.

Nu riktas strålkastarna söderut. På tisdag är det republikanska primärval i Florida, USA:s fjärde största stat. (Demokraterna röstar också med resultatet räknas inte efter en intern partistrid om tidpunkten.)

Endast registrerade republikaner får rösta och det är särdeles betydelsefullt beträffande en av de ledande kandidaterna: John McCain, senator från Arizona, som segrade i New Hampshire.

Men, hans framgångar hittills har byggt på stöd från oberoende (och demokrater) medan det är många inom det republikanska etablissemanget som inte gillar honom – till följd av hans hållning i flera viktiga frågor, t ex illegal invandring.

Här lyder den grymma prognosen: McCain, eller den främste motståndaren, Mitt Romney, måste vinna för att få skjuts framåt inför bataljen på supertisdagen

Den populäre republikanske guvernören i Florida Charlie Crist tillkännagav igår att han backar John McCain, något som anses ha viss betydelse i Florida som dessutom har en stor grupp aktiva och pensionerade militärer i befolkningen som tilltalas både av McCains egen hjältestatus och stöd för Irakkriget.