Foto: Ap Photo
I juni 2008 sade drygt 53 procent av de irländska väljarna nej till Lissabonfördraget. Det chockade EU-eliten, som därefter har arbetat fram garantier för att fördraget inte ska påverka Irlands militära neutralitet, abortlagstiftning eller skatteregler. Dessutom får Irland och övriga EU-länder behålla var sin EU-kommissionär även i fortsättningen.
Och garantierna verkade ha gett resultat när vallokalerna stängde klockan 22 lokal tid på fredagskvällen.
- Vallokalsenkäter tyder hittills definitivt på en svängning mot ”ja”, särskilt i arbetarklass- och innerstadsområden som mangrant röstade ”nej” förra gången, sade en av partiet Fianna Fáils medarbetare i Dublin till nyhetsbyrån Reuters.
Enkäterna är långt ifrån heltäckande, de genomfördes av partier för internt bruk och bara i huvudstaden. Men tillsammans med rapporter om högre valdeltagande är de en fingervisning om att ja-sidan är den troliga segraren när rösterna räknas på lördagsförmiddagen.
På eftermiddagen sade en valtaleskvinna till medier i Dublin att 21,4 procent då hade röstat i staden, vilket kan jämföras med ett valdeltagande i huvudstaden på 15,5 procent vid samma klockslag i omröstningen i fjol. Det rika Dublin tros vara mer EU-vänligt än resten av landet, varför många röstande där bör gynna ja-sidan.
Den stora skillnaden jämfört med förra gången är annars att den ekonomiska krisen slagit till med full kraft. Många som gått från nej till ja hade det som motivering till sina beslut.
- Jag röstade ja motsträvigt, för att jag kände att jag var tvungen, till viss del, sade David Early i medelklassförorten Booterstown till Reuters.
- Med krisen och allt, så tror jag att vi är sänkta utan Europa, sade George Carey i det fattiga Jobstown till AFP.
Nej-sidans största problem har varit att motivera dem som röstade nej förra gången att ta sig till vallokalen en gång till. ”Om vi röstar nej igen får vi väl bara gå och rösta en tredje gång”, har varit en vanlig kommentar bland irländarna.
Runtom i Europa väntar man spänt på resultatet.
Statsminister Fredrik Reinfeldt håller tummarna för att han ska slippa bli EU:s kristerapeut de sista månaderna av det svenska EU-ordförandeskapet. Kroatien och Island hoppas på ett ja, eftersom det nuvarande fördraget inte tillåter fler nya medlemsländer. EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso kan börja fila på sin nya kommission vid ett ja och EU-parlamentarikerna kan glädjas åt att de får mer att säga till om.
Men i sin Pragborg sitter Tjeckiens president Vaclav Klaus och hoppas på ett nej. Han har fortfarande inte skrivit på fördraget och gör allt för att fördröja ratificeringen. Med ett irländskt nej skulle han lugnt kunna låta bli.
Fakta: Argumenten på Irland
Ja-sidans främsta argument är att Irland behöver EU mer än någonsin och att det vore oansvarigt att isolera landet från övriga Europa. Det skulle skrämma bort investerare och fördjupa krisen ännu mer, är budskapet.I stort sett alla etablerade partier, näringslivet med Ryanair och Intel i spetsen och stora fackförbund backar upp ett ja.
På nej-sidan finns många mindre grupper, ofta långt ut på vänster- eller högerkanten, men även affärsmannen Declan Ganley och hans parti Libertas.Nej-sidan hävdar med envishet att ingenting har ändrats i själva fördraget och att svaret därför måste bli detsamma. Dessutom försöker de att utnyttja det enorma missnöje som finns mot regeringen. (TT)
