Folkets stöd för Karzai sviktar

I helgen återvände överraskande Abdul Rashid Dostum till Afghanistan efter åtta månader i exil i Turkiet. Dostum flydde för att undvika en rättegång efter att personligen grovt ha misshandlat en politisk motståndare. Nu har uzbeken Dostum lagt sin politiska tyngd bakom ett omval av Karzai och det betyder att denne sannolikt får en majoritet av uzbekernas röster.

Dostum betraktas som en av de värsta krigsherrarna och borde enligt många människorättsorganisationer ställas inför rätta för sina krigsförbrytelser. Dostum hjälpte Sovjet under ockupationen 1979–89 då hans män blev ökända för massmord och våldtäkter. Han spelade en undanskymd roll när talibanerna hade makten men har sedan dess blivit en av de mer mäktiga krigsherrarna med stor egen armé med fortsatt ökänt rykte.

Karzais ”benådning” av Dostum är ingen tillfällighet. Den afghanske presidenten har skapat många diskutabla allianser för att säkra en valseger. Utnämningen av Mohammad Qasim Fahim till en av två vicepresidenter är också kontroversiell. Fahim blev 2002 försvarsminister i Karzais interimsregering, men fick avgå efter starka internationella protester mot hans maktmissbruk. Nu är han tillbaka, sannolikt för att splittra den starka Norra alliansen som domineras av tadzjiker.

Ismail Khan är en annan krigsherre som de senaste veckorna propagerat för Karzai. Khan har kontroll över den lönsamma tullhandeln med Turkmenistan och Iran, inkomster i miljardklassen som inte går till den afghanska staten utan hamnar i Khans egna fickor.

För Karzai har dessa ”oheliga” allianser varit nödvändiga eftersom han saknar ett brett folkligt stöd. Förväntningar var höga, både internationellt och inom landet, när han först fick förtroende som president i en övergångsregering 2002 och också i valet 2004 när han blev Afghanistans förste demokratiskt valde ledare.

–När han tillträdde betraktades han av många som en idealistisk ledare med ärliga ambitioner. Nu verkar hans instinkter som stamledare ha tagit över och han betraktas som allmänt svag, säger Torbjörn Pettersson, generalsekreterare på Svenska Afghanistankommittén.

Karzais samarbete med ökända krigsherrar har betytt att en redan tidigare utbredd korruption de senaste åren antagit än större proportioner. Det har bland annat inneburit att en stor del av de betydande internationella hjälpinsatserna aldrig nått den enskilde afghanen utan stannat i regeringstjänstemännens fickor. Arbetslösheten är 30–40 procent i städerna och bidrar starkt till missnöjet med Karzai.

Karzai har också ett kluvet förhållande till USA. Han har i medier ofta starkt kritiserat de amerikanska bombningarna mot misstänkta talibaner, vilka dödat tusentals afghanska civila och bidragit till att piska upp stämningarna mot de internationella styrkorna. I praktiken har dock Karzai aldrig ställt några krav på USA, säkert väl medveten om att han är beroende av USA för att kunna stanna på sin post.

I USA fanns i fjol starka funderingar på att försöka byta ut Karzai. Dels för att hans bror Ahmed Wali Karzai i bland annat en rapport till den amerikanska senaten hade anklagats för att vara en viktig person i den omfattande narkotikahanteringen. Dels för att Karzai inte hade kunnat hindra talibanerna från att ta tillbaka sitt inflytande i stora delar av landet.

Men nu har USA återigen lagt sin röst på Karzai. I den amerikanska planen ligger sannolikt att försöka skapa en bred samlingsregering för att kunna möta hotet från de extrema talibanerna.

Därför förs redan nu diskussioner med mer moderata talibanledare för att få dessa att lägga ned sina vapen och även ingå i det parlamentet som ska väljas nästa år.

Jan Blomgren

08-13 52 60

jan.blomgren@svd.se

Fler artiklar