Idag har Dawit Isaak hållits fängslad i 3069 dagar och trots försöken att lyfta fram hans situation vet hans släktingar inget om hur han mår, eller ens om han ännu är i livet.

När Carl Bildt idag gick igenom svensk utrikespolitik nämnde han specifikt Dawit Isaaks namn och deklarerade att försvaret för de mänskliga rättigheterna är en grundsten i svensk utrikespolitik.

– Vi verkar för att stödja MR-förespråkare runt om i världen. Arbetet för den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaaks frigivning fortsätter, sade Carl Bildt.

Dawit Isaaks bror lyssnade på Bildts tal hemma i tv-soffan och är glad över det ovanliga omnämnandet:

– Det är bra att han tar upp det. Det behövs påtryckningar, säger Esayas Isak till SvD.

Efter debatten sade Carl Bildt att ”det är en markering av den vikt vi fäster vid frågan”. Han underströk dock att det även i fortsättningen är tyst diplomati som gäller i de svenska ansträngningarna för att få Isaak fri.

Senare i den utrikespolitiska debatten i riksdagen tog även Cecilia Wigström (Fp) upp Dawit Isaaks öde och situationen i Eritrea. Hon lyfte fram att FN:s säkerhetsråd den 23 december antagit en resolution som innebär rese- och viseringsbegränsningar för de eritreansa ledarna och även att deras tillångar kan frysas, något som Sverige har arbetat för.

– Det är viktigt att fortsätta skapa opinion när det gäller förtrycket i Eritrea, säger Esayas Isak även om han menar att det är svårt att veta om det hjälper med FN-sanktioner.

I år har också Migrationsverket beslutat att prioritera flyktingar vid Afrikas horn när det gäller uttagningar inom FN:s kvotflyktingsystem. Cirka 500 eritreaner som lever i flyktingläger i Sudan och Libyen ska därför få möjlighet att komma till Sverige under 2010.

– Det visar ju ganska tydligt hur svår situationen är i landet. Det fanns stora framtidsutsikter för Eritrea tidigare men nu är det dystert, säger Esayas Isak.