Rubrikerna från FN, när ministerveckan inleds nu på tisdag, lär handla om Palestina-frågan. Palestinierna väntas ansöka om medlemskap i FN, något USA och även EU försökt få president Mahmud Abbas att avstå ifrån eftersom det skulle försvåra en fredsöverenskommelse med Israel.

Men det finns gott om övriga ärenden när världssamfundet samlas: krishärdarna Libyen, Syrien, Somalia och Sudan, samt sådant som kärnsäkerhet, klimatet och icke-smittsamma sjukdomar. En punkt blir högnivåmötet om Libyen, som rent konkret är en uppföljning av samtalen i Paris nyligen.

–Man var överens om att FN bör ha en ledande roll. Det som nu avtecknar sig är en insats av civil karaktär på cirka 200 personer – och komponenterna kommer att styras av vad övergångsrådet efterfrågar, säger svenske FN-ambassadören Mårten Grunditz som nämner poliser, medan militär personal inte är aktuellt.

Mårten Grunditz sitter sedan ett drygt år tillbaka i hörnrummet i FN-delegationens kontor med strålande utsikt över skyskrapelandskapet i New York. Det är härifrån staben kilar runt mellan möten och förhandlingar i FN och kommunicerar med UD hemma i Stockholm.

–Vi är en mycket stor givare till FN:s humanitära verksamhet, poängterar Mårten Grunditz och det är ett skäl till att Sverige tillsammans med Brasilien tagit initiativ till en dialog med syfte att vidareutveckla systemet och på sikt även bidra till att de snabbväxande ekonomierna utgör en större del av givarbasen.

Antalet naturkatastrofer tenderar att bli fler, dessutom med större skadeverkningar, både materiellt och i människoliv. Detta gör, understryker Mårten Grunditz, att det bland annat bör ställas krav på effektivare ledarskap och samordning i fält, samt förbättringar i övergångskedet mellan akut katastrofläge och återuppbyggnad. Nästa svenska prioritering är att få till stånd mer inriktning på resultatet i FN:s fonder och program, exempelvis Unicef, där Sverige också är stor givare.

–Det är angeläget både för skattebetalare och mottagare i fattiga länder att man får bästa möjliga effekt på varje biståndskrona – och vi arbetar tillsammans med andra för att få fram mer av resultatstyrning och resultatmätning, säger Mårten Grunditz.

Grunditz har inte tidigare tjänstgjort i FN och kom in med ”friska ögon”. Han tycker att FN gör stadiga framsteg på flera områden, med komplexa fredsbevarande operationer som ett exempel.

”Preventiv diplomati” är temat för 66:e Generalförsamlingen och det är ett område som alltfler medlemsländer engagerar sig aktivt i, med följd att en resolution om medling antogs för första gången i år. FN har numera särskilda sändebud och politiska kontor på många håll och med lite mer resurser skulle organisationen kunna göra avsevärt mer, enligt Grunditz.

I maj nästa år ska nya medlemmar i FN:s råd för mänskliga rättigheter utses och Sverige kandiderar tillsammans med fem andra länder till tre platser. Runt 120 röster krävs för inval. Medtävlare är Grekland, Irland, Tyskland och USA.

En hel del av det som sakta mals i FN-maskineriet handlar inte alls om kriser och konflikter, utan om arbetspapper, sammanträden och filande på slutdokument om vardagsnära spörsmål, som just färdigställda rekommendationerna om att bromsa dödstalen i sjukdomar som kan förhindras – cancer, diabetes, hjärt- och lungsjukdomar.

Annat än Libyen har anknytning till det dramatiska nyhetsflödet i år, exempelvis högnivåmötet om kärnsäkerhet efter Fukushima-katastrofen i Japan. Generalsekreteraren Ban Ki-Moon hoppas här att atomenergiorganet IAEA kan få större befogenheter att övervaka säkerheten i kärnkraftverk.

Sommaren 2012 stundar nästa klimatmöte, 20 år efter mötet i Rio de Janeiro och tio år efter Johannesburg. Teman blir grön ekonomi och det institutionella ramverk som behövs som stöd.