Beskedet om FN:s snara nedtrappning sammanfaller med att FN-styrkan Monuc och den kongolesiska armén påbörjar en ny gemensam offensiv mot hutu- gerillan i östra Kongo. Armén skickar fram 18 bataljoner i norra och södra Kivu-provinserna, medan FN står för logistik, matransoner och sjukvård.
Samarbetet mellan Monuc och regeringsarmén har flera gånger lett till hård kritik från organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter.
Kritiken handlar om att FN backar upp regeringsarméns odisciplinerade soldater, kända för plundring, våldtäkter och mord på civila.
Senast i december kom Human Rights Watch med en svidande rapport om hur 1400 civila ska ha dödats under den förra offensiven mot hutugerillan FDLR (Forces démocratiques de libération du Rwanda).
Både hutugerillan och regeringsarmén påstods ha angripit civila som anklagades för att vara den andra sidans kollaboratörer. Många dödades med huggknivar, andra sköts och brändes inne. Rapporten citerar 600 olika vittnen.
Hutuextremisternas närvaro i de stora skogarna i östra Kongo var den tändande gnistan i inbördeskriget 1998–2003. Två till tre miljoner kongoleser kan ha dött i kriget, inklusive dem som dog av svält, sjukdomar och umbäranden. Siffrorna är omtvistade.
Det var inte bara Kongos kollaps som fick omvärlden att via FN skicka fredsbevarande trupp. Det fanns stor risk att hela centrala Afrika skulle falla samman sedan sex länder gått in med stridande trupp på olika sidor: Angola, Zimbabwe, Namibia, Tchad, Uganda och Rwanda.
Trots att det idag formellt råder fred är de civila svårt utsatta i speciellt de två Kivu-provinserna, oavsett om det pågår en offensiv eller inte. Enbart under det första halvåret 2009 registrerade FN 7500 fall av våldtäkter i Norra och Södra Kivu. Ofta handlade det om gruppvåldtäkter. Kvinnor och flickor hålls som sexslavar av såväl regeringsstyrkorna som FDLR.
Trots fortsatt våld vill president Joseph Kabila börja visa att Kongo kan stå på egna ben. Därför har Kabila bett att FN-mandatet inte förlängs med mer än sex månader i taget. Det nuvarande mandatet går ut i maj.
I slutet av 2010 skastyrkan ha dragits tillbaka så pass att bara de två Kivu-provinserna har någon FN-personal, enligt talesmannen för Kongos regering Lambert Mende. En detaljerad tidsplan för tillbakadragandet ska ligga färdig när Kongo firar 50 års självständighet i juni i år. Kongo vill att FN-styrkorna ska vara helt borta i mitten av 2011, tio år efter ankomsten.
Kongo har varit synonymt med kaos alltsedan självständigheten 1960 och få tror på stabilitet när FN drar sig ur, särskilt inte så länge den stridbara hutugerillan i öster finns kvar.
Så länge Rwandas västra gräns är osäker kommer Rwanda att försöka eliminera FDLR. Till för ett år sedan fanns en kongolesisk tutsiledare, Laurent Nkunda, som agerade ombud för Rwanda och tryckte tillbaka hutugerillan.
Nkunda sitter idag i husarrest i Kigali, en eftergift till Kongo, trots att han hela tiden agerade med Kigalis goda minne.
