Utlåtandet från FN:s internationella domstol i Haag var både långtgående och oväntat tydligt. I stället för att stödja sig mot specifika förordningar om territoriell sammanhållning valdes en bredare tolkning baserad på den allmänna folkrätten. Det säger Ove Bring, professor i folkrätt:
– Där ges folken rätt till självbestämmande. De bör kunna förklara sig självständiga om de blivit misshandlade av moderstaten när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter.
Enligt Ove Bring är domstolens slutsatser så tydliga att de kommer gå till historien som Kosovo-utlåtandet. Även om det inte rör sig om en dom kommer utlåtandet att få prejudicerande effekt. Själv tycker han att utlåtandet var korrekt.
Efter utlåtandet meddelade Serbiens utrikesminister att Belgrad aldrig kommer att acceptera delningen. Kosovo konstaterade däremot att alla frågetecken om dess status som land nu rätats ut.
Kosovo förklarade sig ensidigt självständigt från Serbien för två år sedan. Sedan dess har republiken godkänts av 69 andra länder, bland dem flera tunga grannar i väst. Nu väntas fler följa efter.
Samtidigt har Kosovos självständighetsförklaring ifrågasatts av serberna, som tagit fallet till domstol. På deras sida finns flera länder som själva har minoriteter med utbrytartendenser. Bland dem finns Kina, Spanien och Ryssland.
Många bedömare menar att utlåtandet därför kan få en dominoeffekt. Men chansen för att många stater följer efter är ändå liten menar Ove Bring, åtminstone på kort sikt.
– Det är klart att det uppmuntrar uigurer, katalaner och georgiska abchazier. Men det räcker inte med ett juridiskt kvitto på att det går att kräva självständighet. Man måste också ha ett politiskt kvitto på att man blir mottagen av det internationella samfundet för att kunna fungera som en självständig stat.
Kosovos självständighetsförklaring 2008 väckte stor internationell uppmärksamhet. Beslutet kom ett drygt decennium efter den blodiga konflikten 1998-1999 och lika lång internationell förvaltning.
Den olösta Kosovofrågan har inte bara tvingat in Serbien och Kosovo i ett legalt limbo. Den har också satt käppar i hjulet för Serbien, som gärna vill bli medlem i EU. Trots att EU i princip skulle välkomna ett sådant medlemskap har alla framsteg hindrats av den olösta konflikten.
Förhandlingarna om ett medlemskap kan nu underlättas om Serbien lyckas inleda konstruktiva förhandlingar med Pristina om Kosovos legala framtid. Men det är något som Ove Bring tror kommer dröja. Bakslaget är alldeles för tungt och måste hinna falla i glömska innan serberna kommer klara av att ändra sin politik, menar han.
Redan innan domen presenterades igår markerade USA att stödet för Kosovo skulle förbli oförändrat, oavsett utgång. Det gäller också stödet från många EU-länder.
I Stockholm välkomnades beskedet av Ragmi Halili, ordförande för albanska föreningen i Stockholm som länge förespråkat självständighet för Kosovo.
– Regimen i Belgrad har kämpat emot in i det sista för att hålla väljarna nöjda men har innerst inne vetat att slaget är förlorat. Serberna vet att de måste släppa Kosovo om de ska kunna gå med i EU. De har gjort vad de kunnat. Nu kan alla gå vidare.
