Metalldetektorer och övervakningskameror har blivit vanligare i skolor, konstaterar moderaten Mats Gerdau, ledamot av riksdagens utbildningsutskott.

– Jag tror många skolor nu ser över sin säkerhet. Men jag tror inte att man allmänt ska larma, att den här händelsen i sig ska utlösa en massa åtgärder. Det känns inte motiverat att ha metalldetektorer på alla skolor i Sverige, säger han med anledning av dödsskjutningarna I Finland.

Sofia Larsen (c), ordförande i riksdagens utbildningsutskott, tycker att det förebyggande arbetet är viktigast för att förhindra våld i skolorna. Elevvården bör bli bättre, menar hon.

Utbildningsminister Jan Björklund (fp) har lovat att den nya skollagen ska skärpa kraven på kommunerna när det gäller skolhälsovården. Han vill ha en fördubbling av antalet skolsköterskor och kuratorer på framför allt högstadie- och gymnasieskolor.

Christer Nylander (fp), ledamot i utbildningsutskottet, anser också att skollagen måste skärpas.

– Det ska finnas psykologer och kuratorer på alla skolor, så står det inte i skollagen idag, konstaterar han.

Marie Granlund, socialdemokraternas skolpolitiska taleskvinna, utesluter inte att det kan behövas skärpt säkerhet på svenska skolor.

– Men det allra viktigaste är att stärka skolhälsovården och elevvårdsarbetet. Det behövs mer resurser dit. Regeringen satsar inte tillräckligt.

Thomas Nihlén (mp) i riksdagens socialutskott anser att regeringen är alldeles för passiv.

– I vårt budgetförslag lägger vi 400 miljoner extra till kommunernas arbete med elevhälsan. Varje kommun får en schablonmässig ersättning utifrån det elevunderlag man har och det kan användas till kuratorer, skolsköterskor, skolläkare eller skolpsykologer. Totalt handlar det om 800 nya tjänster i landet, säger han.