Foto: scanpix arkiv
I tre år har intresseorganisationer som Ifpi och Antipiratgruppen i Danmark kunnat kartlägga privatpersoner som misstänks ägna sig åt olaglig fildelning.
Piratjägarna kan gå till domstol och begära att internetleverantören lämnar ut identiteten bakom ett särskilt ip-nummer. Därefter är det upp till domstolen att besluta om skälen är tillräckligt starka. Uppgiften kan användas för att skicka ut påpekande, kravbrev och driva rättslig process.
Hittills har ungefär 1 500 danskar ålagts att betala böter på mellan 16 kronor och flera hundratusen, uppger SR.
I Danmark finns ingen specifik lag rörande fildelning. I stället regleras företeelsen i rättegångsbalken.
Privata företag och organisationer – och inte polisen – är drivande i jakten på musikpirater på nätet. Enligt Maj Vestergaard, juridisk rådgivare på danska kulturministeriet, har systemet visat sig vara effektivt.
– Men problemet är inte löst. Just nu pågår en dialog mellan upphovsrättsinnehavare, leverantörer, konsumenter och politiker för att se vad man kan göra för att minska fildelningen ytterligare.
Maj Vestergaard säger att det är svårt att uppskatta hur många fildelningsfall som hamnar i rätten varje år men hon förmodar att de flesta inte kommer längre än till lägsta instans. Det finns dock ett stort mörkertal med tvister där fildelaren och upphovsrättsinnehavaren gör upp i godo.
Ett undantag är fallet med en man från Jylland som stod åtalad för att ha fildelat över 13 000 låtar. Ifpi Danmark hade på uppdrag av ett stort antal upphovsrättsinnehavare kartlagt fildelningen som skett från ip-numret och bett att få ut mannens identitet.
Den 20 oktober i år slog hovrätten fast att mannen kränkt musikskaparnas rättigheter. Böteslappen hamnade på närmare 220 000 kronor – pengar som skulle betalas inom 14 dagar. Enligt domen ska mannen även stå för båda parters juridiska omkostnader på totalt 90 000 kronor.
Rätten ansåg att det stod utom all rimlig tvivel att ip-numret tillhörde mannen och att han gjort sig skyldig till fildelningen. I domen framgår det att den åtalade medger att han använt fildelningsprogrammet men hävdar att han inte visste vad det innebar.




Ipred-lagen går att kringgå





