1. FINANSKRIS

Det lär dröja länge innan den världsomspännande kredit- och finanskrisen har avklingat. Dessutom kan vakuumet mellan valet och maktskiftet på hela 77 dagar spöka även om den avgående presidenten George W Bush signalerat samarbetsvillighet under övergångsperioden.

Börskurserna tar ofta ett skutt uppåt efter presidentvalen men fastighetspriserna spås falla ytterligare och en smärtsam recession verkar oundviklig. Nedgången märks redan i detalj- och bilhandeln och det förefaller som om de amerikanska konsumenterna kommer att dra åt svångremmen och försöka beta av sina skulder.

2. TVÅ KRIG

För ett år sedan spåddes det att missnöjet med Irakkriget skulle bli en av de stora valfrågorna, men i stället försvann kriget nästan helt ur valrörelsen. En neddragning av trupperna i Irak är redan planerad men de irakiska och amerikanska förhandlarna har inte kunnat komma överens om de fortsatta villkoren för USA-truppernas närvaro.

Under tiden hårdnar motståndet i talibanfästen i Afghanistan och från amerikanskt håll planeras truppförstärkningar men européer och kanadensare tvekar. Ett annat land i regionen, Pakistan, ter sig allt mer instabilt och det är tydligt att terroristhotet består.

3. SJUKVÅRD

Detta väntas bli den prioriterade inrikespolitiska reformen. Ambitionen är att fler ska omfattas, men åsikterna om hur det ska genomföras går isär i kongressen, i vårdindustrin och bland experter, med risk för utdragna strider.

Ett genombrott skulle dock kunna medföra att de galopperande vårdkostnaderna bromsas med positiva effekter för ekonomin som helhet.

4. FÖRVÄNTNINGAR

Efter den rekordlånga och intensiva valrörelsen har förhoppningarna om en uppstädning (McCain) i Washington eller en ny inriktning (Obama) skruvats upp till maxnivå, men sanningen är att det politiska systemet i USA är trögrörligt och att kongressledamöterna också vill ha ett ord med i laget.

Budgetunderskotten, som exploderade efter räddningsinsatserna i banksektorn, riskerar dessutom att förhindra att dyrbara vallöften genomförs. Och om inte presidenten agerar kraftfullt nog kan de otåliga väljarna hämnas genom att rösta för andra partiet i nästa kongressval om bara två år.

5. OMVÄRLD

Det var vicepresidentkandidaten Joe Biden som klädde i ord vad många befarar, nämligen att illvilliga krafter ute i världen bara väntar på att utsätta den nye presidenten för prövningar (fortsättningen att Obama skulle uppvisa en ryggrad av stål valde motståndarlägret att bortse från). Varje ny president i USA måste också ta nya tag i några eviga konflikter: främst Mellanöstern, mellan israeler och palestinier, det iranska kärnprogrammet och tilltagande fundamentalistiska strömningar bland allierade som Egypten och Turkiet. Ansvariga inom de amerikanska underrättelsetjänsterna varnar för tilltagande oro i världen, med nya mörka moln som torka, brist på rent vatten, klimatförändringar. De sjunkande energipriserna hämmar – åtminstone tillfälligtvis – den ryska björnen. För tillfället har en annan potentiell bjässe, Kina, egna problem med avtagande tillväxt och skandaler som skakar tilltron till makten.

Efter George W Bush väntar de flesta i världen på en förändring i amerikansk politik, men även de här förhoppningarna kan komma på skam med besvikelse efter valeuforin. USA:s ställning som supermakt urholkades rejält under hans år vid makten och finanskrisen tydde på att USA med sin dollar inte längre är samma finansiella trygga hamn som förr.