1. 1989:

Bara två månader efter Berlinmurens fall försökte Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher övertala Rysslands Michail Gorbatjov att stoppa den tyska återföreningen. ”Vi vill inte ha ett förenat Tyskland”, sade hon enligt dokument som brittiska UD nyligen publicerat.

Motiveringen avslöjade en djupt rotad misstänksamhet: ”Ett förenat Tyskland kommer att bli EU:s allt dominerande nation. De är mäktiga och de är effektiva. Och de kommer att utnyttja sin makt.” I slutändan blev hon överkörd av François Mitterrand och George Bush som litade på förbundskansler Helmut Kohl och insåg att världskartan redan hade ritats om. Men vem vet hur det hade gått om Thatcher fått gehör för sina idéer?

2. 2000:

Istid mellan Österrike och de övriga 14 EU-länderna bröt ut i spåren av högerpopulisten Jörg Haiders valseger i oktober 1999. När dennes främlingsfientliga parti FPÖ ryckte in i regeringen i Wien reagerade de andra EU-länderna med bilaterala sanktioner. Österrike blev EU:s paria. Efter bara sju månader fick de 14 EU-länderna krypa till korset. En utsänd kommission återvände med diagnosen att Österrike trots allt var en rättsstat.

3. 2005:

Medlemsförhandlingarna med Turkiet som inleddes i oktober 2005 är en av de stora infekterade frågorna som splittrar EU. Turkiet är för stort och kulturellt främmande för att kunna integreras i EU, hävdas i länder som Tyskland, Österrike och Frankrike medan bland annat Storbritannien går i spetsen för ett turkiskt medlemskap.

Cypernkonflikten och den turkiska invasionen av norra Cypern 1974 blev en påminnelse om att krig i EU inte kan uteslutas. Hade Turkiet vid tidpunkten varit EU-medlem så hade Unionen haft en väpnad konflikt på hemmaplan.

Kosovo som har erkänts av bara 22 av EU:s 27 medlemsländer är också en krutdurk. I de norra delarna av landet, som i praktiken styrs av Serbien, flammar det med jämna mellanrum upp konflikter.

4. 2009:

Eurokrisen som seglade upp hösten 2009 har skapat motsättningar som riskerar att urholka själva fundamentet i EU-samarbetet. I grekiska tidningar visas förbundskansler Angela Merkel som en pisksvingande domina i nazistuniform. ”Sälj era öar i stället för att ta våra skattepengar”, kontrar de tyska medierna.

Gasa eller bromsa? Kan Europa räddas med åtstramningar som förstärker recessionen, ökar arbetslösheten och minskar skatteintäkterna? Å andra sidan, vem ska betala notan för nya krispaket och makligare reformtempo? Frågan om solidariteten i EU ställs på sin spets.

5. 2012:

Storbritanniens David Cameron har blivit EU:s evige bråkstake. Förra året blockerade han fiskalpakten.

Nu är det kraven på en utvidgning av EU:s budget 2014–2020 som retar gallfeber på Cameron. ”De andra vet att jag är beredd att säga nej om det strider mot våra intressen”, försäkrar han och betecknar pengakraven som ”oförskämda”.

Budgetfrågan splittrar EU i två läger. Tyskland och ytterligare sex bundsförvanter, bland dem Sverige, kräver mer sparsamhet. Polen som är största bidragstagare av EU:s olika fonder står i spetsen för 14 EU-länder som vill förhindra att strukturfonderna tunnas ut. På deras sida står EU-parlamentet som vill höja budgeten med minst 5 procent.

QUIZ | Testa dig!

TEST: Har du bra koll på EU? Gör SvD:s quiz och utmana vänner här