De Etiopienkännare som tidigare uttalat sig har också rekommenderat svenskarna att söka benådning. En överklagan skulle ha inneburit en ny juridisk process som kan ta upp till två år och utgången skulle knappast ha blivit annorlunda i en högre etiopisk rättsinstans.

”Det finns en tradition av nåd och förlåtelse i Etiopien och vi väljer att lita på denna tradition”, skriver Schibbye och Persson i ett mycket kort uttalande sedan de tagit sitt beslut.

Vid en benådning är de formellt Etiopiens president som har sista ordet, men i praktiken är det regeringen med premiärminister Meles Zenawi som avgör. Men det är en benådningskommission som kommer att förbereda fråga och det är en för tillfället sammansatt grupp, kallad De äldste. Gruppens uppgift är att medla mellan de fängslade svenskarna och den politiska ledningen.

Gruppen består av etiopier med internationell erfarenhet och bedömare menar att ”gruppen troligtvis går på en försonande linje och vill ha ut svenskarna ur landet så snart som möjligt”. Sverige kan som enskilt land inte påverka Etiopien - relationerna är körda i botten - utan det måste ske med hjälp av informella kontakter.

USA är landet med störst inflytande och möjligheter att ge Etiopien ”gentjänster”. USA har också visat intresse för fallet, landets ambassadör Donald Both besökte personligen den första rättegångsdagen och amerikanska UD uttryckte också ”allvarlig oro” i samband med att domen föll den 27 december. Men USA är sannolikt inte berett att ta en konflikt med strategiskt viktiga Etiopien för att få ut svenskarna ur Kalityfängelset.

Sveriges försök att via EU påverka den etiopiska regeringen hittills inte gått speciellt bra. EU-parlamentarikern Cecilia Wikström kritiserade igår EU:s utrikespolitiska chef Catherine Ashton för ett alltför passivt agerande när det gäller de svenska journalisterna.

– Jag hade önskat ett mer offensivt svar då detta gäller EU-medborgare som är fråntagna sina rättigheter och möjligheter att utöva sina yrken, skriver Cecilia Wikström till nyhetsbyrån TT.

EU har svaga handelsförbindelser med Etiopien, men är ett starkt biståndsland. 44 procent av hela Etiopiens bistånd, omkring sju miljarder kronor, kom i den senaste officiella siffran från de 27 EU-länderna. Men Bryssel har hittills ignorerat drygt 60 kritiska mejlrapporter från EU-representanter i Etiopien för brott mot mänskliga rättigheter.