NEW YORK Väggmålningar och affischer som minns det inträffade har börjat synas på allt fler platser och samtalen i barer och restauranger har allt oftare kommit att handla om händelserna den där soliga septemberdagen för tio år sedan. Allt samtidigt som nyhetsmedierna svämmar över av berättelser om människor som på ett eller annat sätt var med när tvillingtornen föll eller förmedlar historier som stuvats undan i flera år. Den enorma smärtan som attackerna uppenbarade må visserligen ha avmattats genom årens lopp men att den fortfarande finns där är tydligt – cirka 20 procent av alla amerikaner kände någon som skadades eller omkom.

Även om hundratusentals människor väntas strömma till morgondagens minnesceremoni vid Ground Zero tyder dock en hel del på att invånarna i New York själva kommer att hålla en relativt låg profil och minnas dagen för sig själva. Mängder av anhöriga bosatta i staden kommer visserligen att finnas vid högtiden – vissa av dem för att läsa upp namnen på de anhöriga som omkom i terrorattackerna 2001 – men enligt flera undersökningar som har gjorts kommer enbart 5–8 procent av invånarna att bege sig till det ännu inte iordningsställda området på Manhattans södra spets.

Väl där kommer säkerheten att vara förhöjd, precis som i övriga delar av USA, inte minst på flygplatserna. Även före det senaste obekräftade terrorhotet var nervositeten inför morgondagen tydlig – i onsdags beslutade exempelvis landets försvarsenhet att trappa upp säkerheten på samtliga militärbaser, inklusive Pentagon.

Minnesceremonin i sig förväntas, precis som vanligt, bli en lugn tillställning även om den tidigare har omgärdats av ivriga protester. Den person som främst har hamnat i skottgluggen är New Yorks borgmästare Michael Bloomberg. Kritiken riktar framför allt in sig på att han valt att inte bjuda in den räddningspersonal som var först på plats vid Ground Zero för att rädda liv.

–Familjerna till de omkomna ska ha första prioritet, det är självklart. Men det är enligt mig enormt olämpligt att exkludera de som var först på plats – de vars arbete, hängivelse och uppoffring var och fortsätter att vara en stor beståndsdel i de tragiska händelserna, säger Randall Larsson, redaktör på intressesajten 9/11-Magazine.

En annan salva kritik handlar om att Michael Bloomberg förbjudit präster från att tala vid ceremonin. Strax efter att beslutet blev känt dundrade högljudda invånare – inte sällan både konservativa och religiösa sådana – att Michael Bloomberg trampade på yttrandefriheten.

–Borgmästaren ignorerar de flesta amerikaner och invånare i New York genom att låtsas att religion inte är viktigt, säger exempelvis Mark Tooley, ordförande för Institute of Religion and Democracy.

Staben i Stadshuset har valt att försvara sig med ord om att ceremonin faktiskt inte skiljer sig nämnvärt från tidigare år, samt att den är till för att minnas och hedra de omkomna och inget annat.

–Ceremonin är utformad i samspel med de anhöriga för att ge en blandning av uppläsningar som är andliga, historiska och personliga, säger Evelyn Erskine, talesperson på City Hall, i ett uttalande. Det har varit ett fungerande sätt under de senaste tio åren och i stället för att ha meningsskiljaktigheter om vilka religiösa ledare som ska eller inte ska delta så skulle vi vilja fokusera på minneshögtiden för familjemedlemmarna.

Bland gästerna syns George W Bush, som var president vid tillfället för attackerna, samt Barack Obama. Den sittande presidenten gör nu sitt andra besök på området sedan tillträdandet i Vita huset 2009. Den första vistelsen skedde dagarna efter att Usama bin Ladin dödats av amerikanska säkerhetsstyrkor, då passade han bland annat även på att träffa överlevande brandmän.

Efter söndagens ceremoni kommer Barack Obama även att besöka de två andra platserna för terrorattentaten – Shanksville i Pennsylvania och Pentagon i Washington – innan han senare på kvällen kommer att tala i Washington National Cathedral.