Att straffet för de fängslade svenskarna Martin Schibbye och Johan Persson blev lägsta möjliga, 11 år, ser etiopienexperten Kjetil Tronvoll som positivt. Han är professor i mänskliga rättigheter vid International Law and Policy Institute i Oslo.

– Det kan vara en signal om en enklare benådningsprocess. Nu har de etiopiska myndigheterna fått statuera ett exempel och framöver blir det the easy way out. I relation till andra domar mot journalister är det en kort straffsats.

Om de vill ut från Etiopien så snart som möjligt ska de söka benådning.

Kjetil Tronvoll, professor i mänskliga rättigheter vid International Law and Policy Institute i Oslo.

En alternativ tolkning är själva domen var politiskt genomdriven men att domaren nu tog den juridiska makten i sina händer och visar sitt ställningstagande genom att driva igenom det lägsta möjliga straffet han kan ge. En tredje möjlighet är att det inte är en politiskt färgad straffsats utan juridiskt avvägd.

– Tidigare i processen så yttrade sig domaren om att svenskarna har bedrivit politiskt arbete tidigare i historien och att det är förmildrande men att det inte är en garanti för att de alltid gör det.

Svenskarna har nu fram till 10 januari på sig att besluta sig för om de ska överklaga den fällande domen eller inte. Alternativet är att ansöka om nåd, en rent politisk process.

– Om jag hade varit Martins och Johans försvarsadvokat hade jag rått dem att acceptera domen och gå vidare till en benådningsprocess. Samtidigt förstår jag att det är ett svårt dilemma, säger Kjetil Tronvoll.

Även Tekeste Negash, professor i historia vid Högskolan i Dalarna som kommer från Etiopien och forskar om etiopisk politik, ser benådning som den säkraste vägen ut.

– Domen i sin helhet är politisk. Jag tror inte att det är klokt av svenskarna att överklaga, samma sak kommer att ske i den högre instansen. Det kan låta väldigt bittert men i längden är det enklare och smidigare för de två svenska journalisterna att gå den icke-juridiska vägen.

Chanserna att vinna en överklagan ser Kjetil Tronvoll som väldigt små.

– Om de överklagar dras allt upp igen. Ett scenario där den högre rätten avvisar en fällande dom är svårt att tro på. Domarna på högre nivå är mer politiska och regeringen är inte intresserade av att visa ödmjukhet på det sättet.

– Enda anledningen skulle vara för Martins och Johans integritets skull. Jag utesluter inte ett frikännande men det är troligare att de riskerar ett längre straff om de överklagar. Om de vill ut från Etiopien så snart som möjligt ska de söka benådning.

Det finns två olika typer av benådningar i Etiopien. Vid det etiopiska nyåret i september befriar regeringen ett hundratal fångar varje år, men då handlar det snarare om småkriminella. Den andra typen, som är aktuell för svenskarnas del, är politisk benådan. Formellt är det presidenten som fattar beslutet men enligt Kjetil Tronvoll är det egentligen regeringen med premiärministern i spetsen som har sista ordet.

I en sådan process sitter ofta en för tillfället ihopsatt grupp som kallas De äldste som medlare mellan fångarna och den politiska ledningen.

– De är inte politiska utan en oavhängig del av traditionell förvaltning med tillit hos regeringen, säger Kjetil Tronvoll som beskriver medlarna som internationella etiopier med etiopiens bästa i internationella sammanhang för ögonen.

– De går troligtvis på en försonande linje. Jag tror att Etiopien vill ha ut dem så snart som möjligt.

Även svenska ambassaden skulle kunna ta rollen som medlare, men det skulle betyda en svår balansgång.

– Konfronterande diplomati kan vara svår att kombinera med en mäklande roll, säger Kjetil Tronvoll.

Sista delen i en benådan är att de fällda fångarna skriver ett formellt brev där de tar på sig skulden och lovar att aldrig upprepa sina handlingar.

Journalisterna resonerar nu med sina advokater om hur de ska gå tillväga.

– Det är ett jättestort beslut för dem att ta, säger Greta Rydermark Schibbye, Martin Schibbyes syster.

– De diskuterar med varandra, sina etiopiska försvarsadvokater och ambassaden väldigt mycket. Spontant som svensk så ska man överklaga om man är oskyldigt dömd, vilket de är. Men det här är Etiopien, det är inte svenska mått. Har de inte fått men rättvis, rättssäker prövning i första instansen kan man tvivla på att de kommer att få det om de överklagar.