Störst lättnad kände nog Greklands premiärminister Giorgos Papandreou, som på mötet i Bryssel sent i fredags kväll fick klart besked om att lånen från euroländerna kommer att nå Aten, och inte fastna i besluts- och ratificeringskedjor på vägen. De största långivarna Tyskland och Frankrike har sagt ja, och det grekiska parlamentet godkände i torsdags de tuffa åtstramningskraven som de måste uppfylla i gengäld.

Stats- och regeringscheferna för de 16 euroländerna beslutade dessutom om en massiv försvarsplan för att skydda euron från de slags aggressiva valutaspekulationer som följt i spåren av Greklands skuldkris.

Den tyska förbundskanslern Angela Merkel och den franske presidenten Nicolas Sarkozy, som bägge inför mötet signalerat att de vill ta kontrollen över den gemensamma valutan och införa tuffare krav på klubbens medlemmar, meddelade att man ska skapa en särskild insatsgrupp som ska övervaka eurons stabilitet på marknaderna.

Den nya särskilda insatsgruppen kommer att ha upp till 70 miljarder euro till sitt förfogande, att använda till stödköp av statsobligationer eller euro. Den ska också kunna ge lån när de privata finansmarknaderna vägrar. Mekanismen ska ledas av Europeiska centralbanken (ECB) och EU-kommissionen.

–Vi kommer att försvara euron till varje pris, sade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso under en nattlig presskonferens i Bryssel efter mötet.

–Euron är en viktig del av Europa. Vi kan inte lämna det i händerna på spekulanter. Antingen låter vi marknaderna bestämma över euron, eller så vidtar vi åtgärder för att stoppa spekulationerna, sade Nicolas Sarkozy resolut.

En något kortfattad Merkel sade att mekanismen skulle sända en ”mycket tydlig signal” till spekulanterna: Att de ska backa.

Förbundskanslern står inför ett viktigt delstatsval i Nordrhein-Westfalen idag, och sades vara angelägen om att tona ned den tyska frikostigheten inför missnöjda hemmaväljare. En majoritet av tyskarna är, enligt opinionsmätningar, emot att Europas starkaste ekonomi ska behöva rädda länder som inte håller sina finanser i styr.

Idag ska de 27 finansministrarna träffas i Bryssel för att försöka ta fram en konkret plan som ska kunnas sättas i verket redan på måndag morgon. Därmed kan Spanien och Portugal förvänta sig hjälp om ryktena om deras snart förestående kollaps skulle visa sig vara sanna.

Under hela förra veckan fick ledarna i de båda gravt skuldsatta euroländerna värja sig emot spekulationer om att de går samma öde till mötes som Grekland. Ryktena skapade återigen panik på börserna, och euron sjunk till en ny bottennivå gentemot dollarn.

Försvarsplanen måste klubbas av alla EU:s 27 länder, även av de som inte är med i eurosamarbetet. Det innebär att även Storbritannien, med hela Europas finansiella hjärta London, som tidigt uttryckt skepsis emot nya regleringar av pengamarknaderna, måste vara med på noterna. Men planen ska ändå sjösättas i väntan på ratificering.

På mötet ställdes även nya krav på att euroländerna håller sig till reglerna. Euroledarna skrev i mötets slutsatser att de är fast beslutna att hålla sig inom gränserna vad gäller sunda finanser inom euron och EU. Flera länder har i åratal levt över sina tillgångar och skaffat sig budgetunderskott som är mycket högre än EU:s tillåtna på 3 procent av BNP.

Var och en av oss är beredd att, beroende på situationen i landet, vidta nödvändiga åtgärder för att påskynda konsolideringen och för att säkerställa hållbara offentliga finanser, lydde texten.