– EU är redo att engagera sig, även på marken, till stöd för FN och Organisationen för säkerhet och samarbete, förklarade utrikesministrarna.

Att skicka fredsbevarande trupper står för närvarande inte till debatt. Detta förutsätter ett FN-mandat. Utrikesminister Carl Bildt betvivlar att Moskva ens kommer att släppa in EU:s observatörer.

– Det finns tecken på att ryssarna över huvud taget inte kommer att släppa in utomstående, sa Bildt enligt nyhetsbyrån Reuters.

Kommunikén efter gårdagens extrainkallade utrikesministermöte kunde knappast skyla över splittringen i EU. Ledarna för Polen, Litauen, Lettland och Estland avfärdade den franske presidenten Nicolas Sarkozys fredsplan.

– Vi saknar det principiella elementet, respekten för Georgiens territoriella integritet, heter det i ett gemensamt uttalande på onsdagen.

De backades upp av Storbritanniens utrikesminister David Miliband som i en intervju med BBC hårt kritiserade Rysslands ”uppenbara aggression”.

– Sovjetunionen finns inte längre. Och därför finns inte heller något ex-sovjetiskt område, förklarade han och varnade för att tillåta Moskva att betrakta de tidigare lydstaterna som sin egen bakgård.

Helt annan är synen i Tyskland, Frankrike och Italien där regeringarna varnar för att ensidigt brännmärka Moskva och täppa till alla förhandlingskanaler.

– Jag tycker inte vi ska uppehålla oss vid långvariga debatter om vem som är ansvarig för de senaste dagarnas upptrappning, sa i går Tysklands utrikesminister Frank-Walter Steinmeier och framhöll att ”skarpa och ensidiga uttalanden” minskar EU:s möjligheter att påverka utvecklingen.

Uttalandet speglar oron för en ny istid i relationerna mellan öst och väst. Särskilt Tyskland skulle drabbas hårt av en utdragen konflikt med råvarubjässen Ryssland som svarar för mer än 40 procent av den tyska gasimporten.

Även Polen, Ukraina och de baltiska staterna är beroende av rysk energi. I Lettland, Estland och Ukraina finns dessutom stora minoriteter av etniska ryssar som orienterar sig mot Moskva. Hur snabbt detta kan leda till konflikter visar kravallerna i Tallinn förra året när ett sovjetiskt krigsmonument skulle förflyttas.

Konsekvensen som Polen och de andra före detta lydstaterna drar är att knyta banden till EU och NATO ännu hårdare. Warszawa pockar nu på amerikansk hjälp att uppgradera det polska försvaret i utbyte mot att USA tillåts placera ut sitt missilförsvar mot ”skurkstater” som Iran.

– Attacken mot Georgien visar än mer att vi behöver säkerhetsgarantier, sa i går Polens premiärminister Donald Tusk.

Motsättningarna kommer troligen att ställas på sin spets när NATO i december på nytt ska ta ställning till Ukrainas och Georgiens ansökan om medlemskap i försvarsalliansen – något som Tyskland och Frankrike kunde förhala på NATO-toppmötet i Bukarest i april.