Men EU-kommissionen sätter villkor för sitt ja. Och något datum för förhandlingsstarten ville inte EU-kommissionens ordförande Romano Prodi och utvidgningskommissionären Günter Verheugen peka ut när de i går satte betyg på Turkiets reformprocess. Det överlåter de åt stats- och regeringscheferna att besluta om den 17 december.

I Turkiet, där en majoritet på runt 70 procent är för ett EU-medlemskap, hälsades beskedet från Bryssel med glädje. Det kunde Sveriges utrikesminister Laila Freivalds vittna om, när hon i går besökte Diyarbakir, kurdernas ”huvudstad” i sydöstra Turkiet.
– Glädjen här i sydöstra Turkiet är enorm. Människorättsaktivister och kvinnoorganisationer ser EU-kommissionens svar som en garanti för att Turkiet ska fortsätta på den inslagna reformvägen. De om några vet hur mycket som återstår att göra på gräsrotsnivå.
Turkiets utrikesminister Abdullah Gül ville inte kommenterar beskedet från Bryssel innan han läst hela kommissionens utvärdering. Men hans partivänner i Istanbul hade inget emot att uttala sig för SvD.
– Kommissionens besked visar att Turkiet är ett demokratiskt land i dag. Och jag kan försäkra att det turkiska samhället är fast beslutet att hålla sig kvar på reformvägen, säger en upprymd Hikmet Ongan, internationell sekreterare för AK-partiet i Istanbul, Turkiets ekonomiska nav och Europas folkrikaste stad.
Bittra turkiska bedömare försöker ofta leda i bevis att EU skulle ställa hårdare krav på Turkiet än på de nya medlemsländerna i Östeuropa. Sådana tongångar hördes också i går när SvD ringde upp journalister på den proislamiska tidningen Zaman. De pekade på kommissionens förbehåll: möjligheten att stoppa invandringen från Turkiet om den skulle bli för stor och rekommendationen att medlemskapsförhandlingarna ska frysas ifall Turkiet slår av från sin reformprocess.
– Sådana villkor är helt normala i en förhandlingsprocess, säger AK-partisten Hikmet Ongan i Istanbuls stadshus.

Landet har mycket lång väg framför sig innan man uppfyller alla kriterierna för medlemskap, betonar han.
– Vi måste förbättra oss inom mänskliga rättigheter, jordbruket, ekonomin.
Att EU öppnat dörren för Turkiet innebär också att unionen tar bort stämpeln av ”kristen klubb”, vilket noteras i hela Mellanöstern.
– Genom att Turkiet nu får chans att förbättra ekonomin och öka levnadsstandarden blir det ett sätt att motverka ”civilisationernas krig”. I ett rikt land blir människor av naturen mer politiskt återhållsamma, säger Hikmet Ongan.
Den kvinnliga företagaren Melek Daneyemez, delägare av en textilfabrik i Istanbul, tillhör Turkiets sekulariserade majoritet. Hon tror att beskedet från Bryssel får betydelse för turkarnas självbild.
– Geografiskt befinner vi oss nära arabvärlden och de islamiska länderna, men vi vill inte höra dit. Nu får vi ett mål för våra strävanden och slipper befinna oss mitt emellan Europa och arabvärlden.

Selma Acuner, ledande inom kvinnoorganisationen Ka-Der som kämpat hårt för reformer på jämställdhetsområdet, applåderar beskedet från Bryssel:
– Det här är en historisk dag för oss, verkligen positivt.