Ledd av statsminister Fredrik Reinfeldt kommer EU:s delegation till toppmötet som hålls i Kinas forna huvudstad Nanjing. Kinas premiärminister Wen Jiabao tar emot. Fredrik Reinfeldt med stab ska förhandla med världens snabbast växande ekonomi och största utsläppare av växthusgaser. På agendan står därför ekonomin, som globalt befinner sig i den värsta krisen sedan 1930-talet, men viktigast blir klimatfrågan. Köpenhamnsmötet inleds om en vecka och ämnet är högaktuellt. Det här är den sista stora internationella sammankomsten som hålls före klimatmötet.
–Det kommer att bli diskussioner om vad Kinas klimatförslag innebär i realiteten, säger Lars-Erik Liljelund som är klimatrådgivare i statsrådsberedningen och på plats i Kina.
Kina annonserade i torsdags att man till år 2020 ska reducera kolintensiteten med 40–45 procent av 2005 års nivåer. Utsläppen knyts till BNP, så att tillväxten inte hämmas av höga klimatambitioner. På grund av Kinas starka ekonomiska tillväxt kommer utsläppen därför att fortsätta öka i flera år, innan de successivt börjar sjunka.
–Vad betyder det här? Vi vill höra kinesernas egna bedömningar och om det innebär en minskning av utsläppen jämfört med om de inte inför förslaget, säger Lars-Erik Liljelund.
Många bedömare, som Yang Ailun från Greenpeace China, anser att det är ett ambitiöst förslag och bättre än vad man trott. Med förnybar energi och en modernisering av de befintliga kolkraftanläggningarna hoppas landet så småningom få bukt med föroreningarna.
Förslaget kom dagen efter att USA presenterat ett utsläppsförslag och det är ingen slump. Kina går inte med i klimatförhandlingar om inte USA gör det. Europa är inte lika viktigt i sammanhanget.
–Man kommer att diskutera klimatet på EU-toppmötet, men jag tror inte Kina ändrar sin inställning även om EU inte är nöjt. Här är USA viktigare, säger Shi Zhiqin, professor på Centrum för europeiska studier på Tsinghuauniversitetet i Peking.
EU lyfte tidigt de globala klimatfrågorna och unionen är visserligen fortfarande en stark aktör, men har tappat mark sedan klimatavtalet i Kyoto 1997.
Gunilla Reischl är forskare i global miljöpolitik vid Utrikespolitiska institutet, UI, och hon tror inte heller att EU kan påverka så mycket.
–För att hårdra det är det USA och Kina det handlar om i den här frågan, säger hon.
EU är mer intressant för Kina som ekonomisk makt. Unionen är Kinas största handelspartner och Kina är idag EU:s näst största. Ländernas ekonomier är beroende av varandra och intresset för en välfungerande handelsrelation är ömsesidigt.
Under måndagen ska också hanteringen av finanskrisen diskuteras och hur man ska justera obalanser i världsekonomin. Med sina stora valutareserver och låga köpkraft är Kina spara, USA är slösa. Det här ska rättas till.
Det är det tolfte toppmötet som hålls mellan EU och Kina. Det första mötet var 1998. Även då var det finanskris. Asienkrisen slog ut många länders ekonomier, men Kina var relativt förskonat och så även i rådande kris.
Shi Zhiqin tror inte att toppmötet bjuder på något nytt.
–Nej, Kina har sin ståndpunkt och båda parter vet var de står, både gällande ekonomin och klimatåtgärder. EU vill att Kina ska ändras drastiskt med uppvärdering av (den kinesiska valutan) renminbi och nedskärningar i koldioxidutsläppen, men Kina vill gå långsammare fram, säger han.
