Dokumentet som klubbades var EU-parlamentets budget för nästa år. Slutsumman på 1, 725 miljarder euro är en ökning på 2,3 procent, men ligger under inflationstakten på 2,8 procent - alltså i praktiken en sänkning.

Portugisen och högerpolitikern José Manuel Fernandes som låg bakom budgetrapporten påpekade att man tänkt på kostnadseffektivisering och besparingar. Bland annat ska man dra ner på informationskampanjer, IT, fastighetsskötsel och anställda. Man vill också spara in på el, papper och vatten, och hyra in färre externa tjänster.

Svenska ledamoten Göran Färm (S) var nöjd, eftersom texten efterlyser omprioriteringar och effektiviseringar. Han trodde också att det var första gången som ett parlament någonsin beslutat om en sänkning av sin egen budget.

– Parlamentet har nu börjat vakna, och insett att även vi måste dra vårt strå till stacken - om inte, riskerar vi att tappa mycket förtroende och trovärdighet hos våra väljare, sade Färm.

Andra menar att väljarnas förtroende är i akut fara, eftersom parlamentarikernas inte är villiga att rucka på sina egna frikostiga förmåner. Ett av ändringsförslagen till budgeten handlade om att parlamentariker inte borde flyga businessclass om resorna är kortare än 4 timmar, och åldern och hälsan tillåter.

Ett annat var att frysa ledamöternas löner och traktamenten under nästa år. Bägge förslagen röstades ner.

– Om offentliganställda över hela Europa idag tvingas se sina löner sänkas eller frysas så vore det ju orimligt om inte även vi skulle frysa våra ersättningar. Vi som folkvalda borde ju föregå med gott exempel och börja gräva där vi står, sade svenska ledamöterna Marit Paulsen, Olle Schmidt och Cecilia Wikström (FP) besviket i ett gemensamt uttalande efter omröstningen.

Tyska ledamoten Helga Trüpel från De Gröna, som tillsammans med portugisen Miguel Portas från parlamentets vänstergrupp (GUE/NGL), hade lämnat in förslaget om att strypa dyra och onödiga flygbiljetter, var också besviken.

– Denna lilla men enkla åtgärd kunde ha sparat miljoner varje år. Det här speglar att många ledamöter i detta hus är helt avskärmade från budgetverkligheten, sade Trüpel.

EU-parlamentarikernas generösa ersättningar har varit en tacksam skandalhistoria i flera decennier. En guldkantad elefantkyrkogård för avdankade politiker, en chans att tjäna storkovan och snylta på systemen, är några av kommentarerna som haglat över EU-institutionen.

Ofta har uppgifterna varit tillskruvade eller förljugna, som att parlamentariker bara genom att knäppa med fingrarna kan få en ny Ipad eller en gratis spa-semester på skattebetalarnas bekostnad.

Arbete pågår för att bättra på öppenheten och insynen från allmänheten i de folkvaldas konton, om än trögt. Senare tids skräniga löpsedlar har dock återigen satt ljus på EU-parlamentarikers pengar och, inte minst, extraknäck.

För några veckor sedan spelade journalister från tidningen Sunday Times in hur parlamentariker diskuterar arvoden på tiotusentals euro för att försöka påverka EU-lagstiftning åt ett visst håll. Reportrarna låtsades vara lobbyister för bankvärlden.

I veckan avslöjades så en ny, minst sagt oläglig kostnadskatastrof för huset. Ett planerat museum över EU:s historia i Bryssel har redan innan det ens öppnats sprängt sin budget. Kostnaderna för att hyra och renovera huset, förbereda och öppna utställningen som ska öppnas år 2014, var beräknade till 595 miljoner kronor.

Nya kalkyler landar nu på cirka 1,1 miljarder kronor, och dessutom har det visat sig att minst två ledamöter i parlamentets budgetutskott sitter i styrelsen för museet. Kostnaderna för museet godkändes i budgeten.