Men USA kommer med all säkerhet att ställa upp ett bilateralt avtal med Schweiz, där alla data om européers bankaffärer lagras, eller med Nederländerna, som lagrar både amerikanska och europeiska data.

-Det man förlorar genom att rösta ner avtalet är de dataskyddsregler som tagits fram för alla EU-länder gemensamt, de var det bästa hittills vad gäller integritetsskydd, sade en källa från Rådet (medlemsländernas regeringar), i Bryssel till SvD.

-Om det inte finns något avtal, så kan man gå på nationella regler. USA kan avtala med Schweiz om tillgång till data i gengäld för något handelsavtal om choklad eller vad som helst, sade diplomaten.

Det Belgienbaserade företaget Swift förmedlar miljontals internationella transaktioner dagligen åt världens banker, och bevarar uppgifter om sina kunder på tre servrar: en i Virginia i USA, en i Schweiz och en i Nederländerna.

Tidigare bevarades alla data om alla kunder på alla tre servrar. Strax efter terrordåden i New York i september 2001 krävde det amerikanska finansdepartementet tillgång till servern i Virginia.

Men EU:s dataskyddsmyndigheter slog fast att det bryter mot EU-lagar om personskydd att lämna ut uppgifterna. Därför bevaras sedan den 1 december alla europeiska data i Europa, och USA behöver tillstånd att begära ut dem.

Parlamentet har också tidigare anklagat kommissionens och regeringarnas förhandlare för att försöka ”kuppa” igenom Swift, genom att inte låta parlamentet ha tillgång till förhandlingstexterna.

EU-parlamentets syn är att Swift-avtalet står för allvarliga inskränkningar i de personliga rättigheterna, och att avtalstexten inte respekterar dataskyddslagar.

-Med detta avtal bryts våra lagar, och det kan vi inte medverka till, sade den holländska, liberala ledamoten Jeanine Hennis-Plasschaert, som tagit fram den resolution mot avtalet som församlingen röstade igenom på torsdagen. Hon pekade också på bristen på ömsesidighet i USA:s krav.

-Om någon hade föreslagit den amerikanska kongressen att överföra amerikanska bankdata till Europa, så hade den inte gått med på det, lade hon till.

378 ledamöter röstade emot avtalet och 196 för. Den stora partigruppen med konservativa och kristdemokrater, EPP, vädjade kollegiet att skjuta upp omröstningen, så att EU-kommissionen under ledning av nya rättskommissionären Cecilia Malmström och USA kunde enas om förändringar i avtalstexten som tar hänsyn till parlamentets krav.

EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark beklagade resultatet. Hökmark ville ge EU-kommissionen en tidsfrist att tillsammans med USA ta fler garantier för parlamentets krav på dataskydd, inte minst i det avtal som ska tas fram i höst. I september ska ett permanent avtal om dataöverföringar mellan EU och USA tas fram- Swift skulle bars gälla i nio månader.

-Nu är risken att USA tar fram ett bilateralt avtal, som blir sämre vad gäller dataskydd.