José Manuel Barroso, EU-kommissionens ordförande, hoppas att de bidrag till snabbstart för klimatomställning som EU anslår skall stimulera slutförhandlingen till att nå resultat i Köpenhamn.

I sak ledde EU-toppmötet till mycket blygsamma nya resultat. Som bud till klimatförhandlingen upprepades vad som lades fast redan i oktober. Utsläppet av växthusgaser skall minska med 20 procent till år 2020, räknat från 1990 års nivå. Om andra industriländer med USA i spetsen skulle göra motsvarande åtaganden säger sig EU vara berett att gå upp till 30 procent. Den franske presidenten Nicolas Sarkozy driver krav på ett nytt informellt EU-toppmöte i Köpenhamn på torsdag för att diskutera om, och i så fall hur, ett sådant nytt åtagande från EU skulle åstadkommas.

De 27 EU-länderna enades efter mödosamma förhandlingar igår om ett bidrag till snabbstart i u-ländernas klimatomställning på sammanlagt 2,4 miljarder euro om året under tre år. Det är inte ens hälften av det behov som globalt beräknas till mellan 5 och 7 miljarder euro om året.

Det svenska ordförandeskapet som försökt framställa sig som europamästare i öppenhet vägrade igår envist att offentliggöra hur mycket olika länder bidrar till snabbstartens 2,4 miljarder. Detta för att inte öppet genera en del medlemsländer. Med förenade krafter lyckades icke desto mindre en grupp journalister ställa samman en lista som i grova drag måste motsvara innehållet i den hemliga listan. Med tanke på hur svårt det varit för EU att nå enighet framstår det som ytterst gåtfullt hur man skall nå upp till de långsiktiga behov som beräknas till 35 miljarder euro om året efter 2013.

I övrigt bekräftade toppmötet en rad tidigare fattade beslut om de nya myndigheter som genom förstärkt tillsyn skall förhindra nya finanskriser. I det sammanhanget önskade toppmötet att EU-kommissionen utreder möjligheten till nya finansieringskällor, däribland en global beskattning av finansiella transaktioner (den så kallade Tobinskatten).