Industrin ska inte behöva köpa alla sina utsläppsrätter 2020, som det var tänkt, och särskilt konkurrensutsatt industri ska få rätter gratis. Dessutom görs eftergifter för elsektorn i nya medlemsländer som tillåts att fasas in i handelssystemet.

- EU har gjort en av sina största bedrifter genom att så snabbt ta sig an klimatutmaningen. Detta är en enorm och historisk bedrift, säger statsminister Fredrik Reinfeldt om klimatuppgörelsen.

Han tillägger att det säkert går att hitta dem som anser att EU gör för lite, men menar att de glömmer bort att det handlar om 27 länder som nu lyckats koordinera sig.

- Utan detta beslut hade många av dem inte gjort någonting, säger Reinfeldt.

Toppmötet ställde sig bakom att EU ska öka på sitt utsläppsminskningsmål från 20 procent till 30 procent om ett globalt klimatavtal nås i Köpenhamn nästa år. Ett villkor är att andra i-länder gör jämförbara åtaganden.

Enligt Reinfeldt var det viktigaste med EU-uppgörelsen att de övergripande målen, framförallt att utsläppen ska minska med 20 procent till 2020, står kvar oförändrade.

EU får kritik för att industrin får göra för mycket gratisutsläpp, det vill säga att många utsläppsrätter delas ut gratis i ställer för att auktioneras ut. De intäkterna kunde ha använts till investeringar i miljöteknik.

Sverige hade gärna sett att fler utsläppsrätter auktionerades ut, men Reinfeldt tycker ändå att det är acceptabelt att fasa in industrin.

Unionen får också kritik för att man tillåter att en stor del av utsläppsminskningarna får göras genom att medlemsstaterna kan tillgodoräkna sig klimatinvesteringar utomlands.

TT: Minskar behovet av åtgärder på hemmaplan, till exempel bensinskattehöjningar?

- Vi kommer både att använda oss av de ökade möjligheterna att ge stöd till den fattiga världen, men också komma med ytterligare åtgärder hemma, säger Reinfeldt.

Samtidigt har vägen öppnats för en väg mot ett globalt avtal vid FN:s klimatmöte i polska Poznan. Sent i dag var de flesta knutarna på mötet lösta.

Samtidigt står det klart att EU i Poznan tappat en del av sin tidigare ledarroll i klimatfrågan - en effekt av EU-ledarnas svårigheter att få till stånd det egna klimatpaketet. Många på plats i Poznan är besvikna på paketet på grund av de många eftergifter som gjorts till Polen, Tyskland, Italien och andra länder.

På själva mötet lyckades man i princip med det som förväntats - men inte mer. Man enades om ett arbetsprogram för det kommande året som, om allt går i lås, ska utmynna i ett nytt globalt klimatavtal i Köpenhamn i december 2009. Ordföranden har också fått mandat att presentera färdiga förhandlingstexter om ett halvår.

Det svåraste nöten att knäcka gällde den så kallade anpassningsfonden som bekostas av i-länderna och som ska användas för projekt i u-länderna som ger dem möjligheter att bemöta klimatförändringana. U-länderna vill ha direkt tillgång till pengarna, men i-länderna går inte med på detta.

Vägen mot Köpenhamn är öppen, även om den är full av hinder och gupp. Men någon större entusiasm har inte rått, och den kraftfulla politiska signal som många förväntat sig uteblev i princip helt och hållet.

EU-parlamentarikern Åsa Westlund (s) tycker att EU tar av sig ledartröjan i klimatfrågan i och med den överenskommelse som EU:s stats- och regeringschefer gjort.

Hon är också mest kritisk mot att så stor del av utsläppsminskningen får göras utanför EU.

- Det är en oerhört viktig fråga för parlamentet. Det är absolut för tidigt att säga att paketet är i hamn, säger Westlund, som också saknar någon form av sanktioner mot de länder som inte klarar av att nå de nationella målen.

Statsminister Fredrik Reinfeldt påpekar däremot att den fattiga delen av världen ropar efter finansiellt stöd för att klara omställningen till mer klimatvänliga ekonomier.