Avtalet skulle träda i kraft den 1 februari, men stora politiska grupper i parlamentet menar att avtalet ger USA rätten att på alltför godtyckliga grunder få ut känsliga data om EU-medborgares bankförehavanden.

Det Belgienbaserade företaget Swift förmedlar elva miljoner internationella transaktioner dagligen åt världens banker, och ägs kooperativt av 7 800 finansinrättningar världen över, även svenska.

Strax efter terrordåden i New York i september 2001 krävde det amerikanska finansdepartementet tillgång till Swifts reserv-server i Virginia.

Myndigheten menade att eftersom servern fanns på amerikansk mark, så var Swift tvunget att följa amerikanska lagar och samarbeta.

Men EU:s dataskyddsmyndigheter slog senare fast att det bryter mot EU-lagar att lämna ut uppgifterna.

Swift såg sig ofrivilligt inklämd i en diskussion om vems vilja företaget skulle följa: en domstolsorder från USA eller europeiska dataskyddsmyndighetens varningar om integritetsbrott, med risk för rättsliga påföljder i bägge fallen.

Sedan den 31 december förra året så lagrar företaget därför alla uppgifter om transaktioner mellan europeiska banker på servrar i Nederländerna och Schweiz.

USA har försökt att ta fram ett interimsavtal med EU om fortsatt amerikansk tillgång till Swifts databaser från och med nyåret, fram tills ett helt nytt dataöverföringspaket ska tas fram senare i höst.

Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december förra året ger EU-parlamentet större makt i polis- och säkerhetsfrågor.

Parlamentet förväntas få stor inverkan på dynamiken i diskussioner om dataöverföringar: parlamentet måste hädanefter ge sitt medgivande till proceduren.

Parlamentarikerna sade på onsdagen att EU-kommissionens och regeringarnas förhandlare försökt kringgå deras rätt till medbestämmande genom att undanhålla dem förhandlingsdokumenten och sedan skylla på långsamt översättningsarbete.

Det spanska ordförandeskapet lovade att parlamentet ska få läsa avtalstexten på alla officiella EU-språk på måndag, en vecka innan den ska träda i kraft.

Parlamentets ledamöter var kritiska till att det dröjt så länge- avtalet undertecknades av EU:s justitieministrar redan 30 november i fjol.

-Det sätt som rådet hanterar detta visar hur man fullständigt struntar i EU-parlamentet, det får vara slut på de här fasonerna, sade Martin Schulz, ledare för församlingens socialdemokrater på tisdagen.

- Swift-avtalet står för ganska allvarliga inskränkningar i de personliga rättigheterna... vi måste se till att dataskyddet garanteras.

I avtalet försöker man begränsa vilken typ av uppgifter som ska kunna komma i fråga. Det är till exempel inte tillåtet att ”fiska” på måfå efter information, utan de amerikanska myndigheterna måste framföra en specifik förfrågan.

USA kan lagra informationen i max fem år, och Swift måste meddela kunder om de lämnat ut deras uppgifter.

Ledamöter från främst de liberala, socialdemokratiska och gröna grupperna i parlamentet har krävt att enskilda medborgare måste få möjlighet att överklaga och gå till domstol.