Försoning bland palestinierna kallar EU för ”nyckeln till fred, stabilitet och utveckling” i regionen.

- Utan sådan försoning äventyras alla planer på en tvåstatslösning för konflikten i Mellanöstern, sade utrikesminister Carl Bildt.

Samtidigt uttryckte EU tydligare än någonsin kravet på att belägringen av Gaza måste upphöra omedelbart.

- Det är en förutsättning för att den bräckliga vapenvilan skall kunna stabiliseras, förklarade Bildt.

I de nya ansatserna till en fredsprocess är svårigheterna enorma och möjligheterna till snabba framsteg ytterst osäkra. Men om även detta försök skulle misslyckas kan läget i regionen bli ytterst dramatiskt.

Inom EU-kretsen råder olika uppfattningar om hur de 27 länderna gemensamt skall förhålla sig till konflikten mellan Israel och Hamas. Det gäller frågan om Israels militära insats i Gaza bör prövas enligt internationell humanitär rätt, där EU nöjer sig med att följa vad som sker inom FN.

Det gäller också frågan om EU diskret bör börja tala med företrädare för Hamas, där EU nöjer sig med att följa de indirekta kontakter som tas bland annat av Egypten och Norge.

Ändå visar EU nu beredskap att göra intensiva ansträngningar för att bidra till att en ny fredsprocess kan komma igång i Mellanöstern.

EU-ländernas utrikesrepresentant Javier Solana begav sig redan på måndagseftermiddagen på en ny mission i regionen för att samordna sig med USA:s medlare George Mitchell som i morgon anländer dit.

Inför måndagens möte hade EU:s utrikesministrar sammanträffat både med Israels utrikesminister Tzipi Livni och med Riad al-Malki, utrikesminister i den palestinska myndigheten. Samtidigt agerar EU i nära samverkan med andra aktörer med egna kontakter och kanaler i regionen, som Egypten, Turkiet och Norge.

På måndagen diskuterade EU:s utrikesministrar främst de mest akuta och sammanlänkade frågorna kring tillståndet i Gaza. De handlar om att säkra en bestående vapenvila, att stabilisera inflödet av humanitärt bistånd, och att förhindra insmugglingen av vapen till Hamas. EU-länderna är beredda att på nytt skicka observatörer för att övervaka gränsövergångarna till Gaza.

Eftersom den palestinska myndigheten under Mahmoud Abbas i praktiken saknar befogenheter i Gaza blir försoningen bland palestinierna själva grundförutsättning för att palestinierna skall få en trovärdig nationell regering och därmed bli en tillförlitlig förhandlingspartner gentemot omvärlden.

Därigenom skulle omvärlden samtidigt undvika det hopplösa dilemmat med förhållandet till Hamas. EU vill kunna hjälpa till med återuppbyggnaden av Gaza men utan att ha med Hamas att göra. Hamas är i EU officiellt stämplad som en terrororganisation. Men för att bli en acceptabel samtalspartner måste Hamas erkänna Israels existensrätt.

EU:s ordförandeland Tjeckien tillhör traditionellt de allra mest Israel-vänliga och i slutet av förra året förespråkade utrikesministern Karel Schwarzenberg en så kallad uppgradering av förbindelserna mellan EU och Israel.

Efter kriget i Gaza har den frågan skjutits i bakgrunden och kommer tidigast tillbaka senare i vår.

Efter en palestinsk försoning hoppas Frankrikes president Nicolas Sarkozy kunna organisera en fredskonferens i Paris som skulle utropa en palestinsk stat. Helst vill Sarkozy stå värd för en sådan redan nästa månad.

Men även de planerna verkar för tillfället sakna omedelbar aktualitet. Allt hänger på om den nya fredsprocessen verkligen kommer till stånd.