Krismekanismen ska läggas fram på söndag eftermiddag, när samtliga 27 EU-länders finansministrar träffas i Bryssel. Avsikten är att de ska godkänna förslagen så att en krislösning från ett till synes enat och stabilt EU ligger färdig innan börserna öppnar på måndagsmorgonen.

EU-ledarna har kritiserats hårt för att de inte reagerat snabbt nog på de grekiska problemen och därmed bidragit till det finansiella tumultet.

Finansminister Anders Borg, som deltar i söndagens möte, säger i ett pressmeddelande att det bland annat handlar om att stärka stabilitets- och tillväxtpakten och att bredda den ekonomiska övervakningen av den ekonomiska politiken.

”Det är viktigt att EU kan agera snabbt och kraftfullt när problem uppstår”, säger Borg.

Euroländerna lovar att anstränga sig extra för att få ned sina budgetunderskott, som i många fall ligger långt över de 3 procent av BNP som EU-reglerna tillåter. Dessutom är de beredda att skärpa reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten och införa tuffare sanktioner mot länder som bryter mot reglerna. En hel del av detta är sådant som diskuterats ett tag och som EU-kommissionär Olli Rehn ska presentera förslag om på onsdag.

Det allvarliga läget fick Frankrikes president Nicolas Sarkozy att inställa sitt besök i Moskva på söndagen, där han skulle ha deltagit i firandet av andra världskrigets slut för 65 år sedan. Enligt italienska medier bestämde sig premiärminister Silvio Berlusconi också för att avstå från Moskvaresan.

Flera källor med insyn i arbetet sade att mekanismen kan finansieras genom obligationer utställda av EU-kommissionen med eurozonens länder som garanter.

EU:s fördrag säger att om ett medlemsland hamnar i svårigheter som det inte självt råder över, kan EU på vissa villkor komma till finansiell undsättning.

Euroländernas ledare har hittills haft svårt att övertyga om att de inte tänker låta den grekiska ekonomin kollapsa eller tillåta att andra euroländer med risiga statsfinanser dras med i fallet. Men i fredags hade en rad euroländer i alla fall fått klartecken av sina parlament att betala ut sina respektive delar av de 80 miljarder euro som eurozonen ska stå för. Ytterligare 30 miljarder euro kommer från Internationella valutafonden (IMF).

Ett litet frågetecken kring de tyska pengarna löstes på lördagen, när tyska Författningsdomstolen avvisade ett överklagande från fem akademiker som hävdat att EU:s fördrag inte ger utrymme åt den sortens finansiella stöd. De hade också sagt att stödpaketet skulle sätta fart på inflationen.