Under onsdagens avslutande vittnesförhör framträdde två utländska journalister. Adrian Blomfield från brittiska Daily Telegraph tog inte upp svenskarnas fall konkret, men beskrev utförligt hur det är att arbeta som utrikesreporter i konfliktområden.
Han gav flera exempel på hur han olagligt tagit sig in i krigshärjade länder.
–Det är alltid vår ambition att lyda ett lands lagar, men det händer att man måste bryta mot lagen för att få fram sanningen, sade Blomfield.
Phillip Ittner från den amerikanska radiostationen Voice of America vittnade också om att det sätt som Martin Schibbye och Johan Persson arbetade på var ett ”normalt journalistiskt” arbete.
Den svenske ambassadören i Etiopien Jens Odlander har följt fallet med de terroristanklagade svenskarna kontinuerligt sedan de greps i juli och andades optimism även om han inte ville ta ut någon ”seger” i förskott.
–De här två vittnesdagarna har visat att det är uppenbart för alla att Johan och Martin är journalister och att de var på ett journalistiskt uppdrag och att de inte är terrorister. På ett sätt kan man säga att det är den västerländska formen av journalistik som har stått inför rätta, sade Jens Odlander till nyhetsbyrån TT.
Hela försvarets upplägg under de två dagarna har handlat om att få domaren Semshju Sirgga att förstå hur internationella journalister arbetar och att det inte är onormalt att man tar hjälp av exempelvis en rebellgrupp för att ta sig fram i oroliga regioner. Domaren har uppenbarligen visat stort intresse (han överraskade alla genom att inleda gårdagens session med att säga god morgon på svenska) och inte minst Martin Schibbyes dryga timmes egen berättelse gjorde enligt svenskar på plats ett starkt intryck.
En öppen fråga är dock hur pass fristående den etiopiska domstolen är.
Den etiopiska regeringen har under året slagit till allt hårdare mot all slags kritik. I september häktades exempelvis ett stort antal kända regeringskritiker, både politiker och inhemska journalister. Medborgarrättsrörelser jämför situationen med förtryckarländer som Eritrea och Nordkorea.
–Det här är en politisk rättegång där domaren är styrd av regeringen som avgör straffen, sade en källa med mångårig erfarenhet av nordafrikansk politik till SvD inför den inledande rättegången i september.
Klart är att svenskarna stärkt sin position i takt med att rättegången framskridit. Redan efter åklagarens framställan underkände domaren den tyngsta åtalspunkten som var deltagande i terrorgrupp, vilket halverade den möjliga straffsatsen. Under de senaste två dagarna har också försvaret lyckats med målsättningen att visa att svenskarnas samarbete med terrorstämplade ONLF enbart handlade om logistisk hjälp.
Dom faller den 21 december, straffsatsen kan dröja ytterligare någon dag.









