Imorgon hålls en demonstration i Bilbao i protest mot att Spaniens Högsta domstol (HD) har förbjudit Sortu (”födas” på baskiska) att ställa upp i de lokalval som ska hållas i Baskien den 22 maj.
– Detta visar den spanska statens förakt för de baskiska medborgarnas mest grundläggande rättigheter, skriver arrangörerna i sitt upprop.
I mitten av februari tågade tiotusentals basker genom Bilbao med samma krav: att Sortu skulle godkännas som ett politiskt parti.
Den 10 januari utlyste ETA, den baskiska separatist- och terrorgruppen, en ”permanent vapenvila” och ville att denna skulle övervakas av ”en internationell kommission”. Detta avvisades av både den spanska och den franska regeringen.
Två och en halv månad senare – i söndags – bröt ETA den tystnad som rått sedan dess. ETA upprepade att vapenvilan är på riktigt och sade sig vara beredd att acceptera ”en informell mekanism” för att övervaka den.
Detta uttalande kom fyra dagar efter att Högsta domstolen vägrat godkänna Sortu, ett nytt basknationalistiskt vänsterparti. Detta enligt en lag som förbjuder politiska partier med kopplingar till terroriststämplade grupper.
Sortu har alltså inte passerat nålsögat HD, trots att partiet uttryckligen tar avstånd från ETA:s våld. Detta står inskrivet i partiets stadgar, vilket ses som historiskt i dessa sammanhang.
Men det räcker inte, anser polisen och centralregeringen i Madrid; Sortu har inte fördömt ETA:s terrorattentat och har heller inte krävt att ETA ska upplösas.
De anser tvärtom att partiet har samröre med ETA:s politiska gren Batasuna (Enhet), ett parti som förklarades olagligt 2003. Sedan dess har den så kallade ”patriotiska vänstern” – de som sympatiserar med ETA – varit utestängd från Baskiens parlament och andra valda församlingar.
I söndagens kommuniké från ETA nämns inte Sortu. Därför vet man inte hur ETA ställer sig till baskvänsterns försök på senare tid att distansera sig från det väpnade våldet.
Sortus advokater har ännu inte bestämt om de ska överklaga. Men de noterar att HD:s beslut inte var enhälligt: Nio röstade för ett förbud och sju emot.
Annars finns det en Plan B: en ny valkoalition – ur samma vänsterled – kan presenteras på måndag. Denna nya plattform ska i så fall heta Bildu (”samla”). Där ingår redan existerande partier som Eusko Alkartasuna (Baskisk solidaritet) och Alternatiba – partier som också strävar efter ett fritt Baskien. För att få ställa upp i valen måste denna koalition registreras senast den 8 april.
ETA har försvagats kraftigt under de senaste åren, då spansk och fransk polis gripit flera av ETA:s ledare. Dessutom växer motsättningarna mellan ETA:s politiska och militära grenar. Alltfler inser nu att Baskien – på bägge sidor den spansk-franska gränsen – aldrig kan bli självständigt genom väpnad kamp.
– Jag tror att ETA är besegrat, men inte alla har kommit till den slutsatsen, säger José Ramón Recalde, en veteran i den baskiska politiken.
Han syftar på den hårda kärna som vill fortsätta kampen med våld. Detta kan leda till en splittring av ETA – bland det fåtal som finns kvar, påpekar Recalde i en intervju i El País.
Han leder en nybildad ”försoningskommission” som är knuten till Baskiens regering. Denne 80-årige juridikprofessor, en respekterad socialist, blev offer både för Franco-diktaturen – torterad och fängslad på 1960-talet – och för ETA:s terrorism; för elva år sedan sköts han i huvudet utanför sitt hem.
Recalde ser tre huvudskäl till att ETA nu står vid vägs ände:
– De har förlorat folkligt stöd, rättsstaten och polisen har agerat effektivt, och offren (för ETA:s terrorism) har spelat en avgörande roll när det gäller att fördöma våldet.
