För första gången sedan 2003 samlades Nato-ambassadörerna på tisdagen, på Turkiets begäran, till ett extrainkallat möte med hänvisning till artikel 4, som ger en medlemsstat rätt att kalla till möte om den ”känner sin säkerhet hotad”. Detta efter att syriskt luftförsvar i fredags sköt ned ett turkiskt stridsflygsplan och uppgifterna går isär om nedskjutningen skedde på internationellt eller på syriskt luftrum.

Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdoğan var mycket tuff och kallade Syriens agerande för en ”avskyvärd attack”. I ett tal i det turkiska parlamentet meddelade han att den turkiska armén fått nya order:

– All militär aktivitet från syriskt håll i närheten av Turkiets gräns kommer att bedömas som ett hot och bedömas som ett militärt mål, sade Erdoğan.

Tisdagens Natomöte stödde som väntat Turkiets protester, men det stannade vid ord:

– Vi fördömer attacken och i solidarisk anda står vi vid Turkiets sida, sade Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen.

Men Turkiet är relativt låst i sitt agerande eftersom varken Erdoğan eller Nato är berett att agera militärt, väl medvetna om att Syriens president Bashar al-Assad fortfarande har folkligt stöd inom landet och ett försvar av betydligt högre kvalitet än exempelvis Libyen.

Det finns också inom Turkiet frågetecken kring det nedskjutna F-4 Phantom-planet. Den erfarne turkiske kolumnisten Yusuf Kanli skriver:

”Varför flög det turkiska stridsplanet så lågt i ett område nära den ryska basen och varför åkte det ut och in i syriskt luftrum så många gånger innan det sköts ned. Var det ett test av Syriens luftförsvar före en intervention som kan komma senare i år?”, frågar Yusuf Kanli.

Det kan finnas olika förklaringar till att Syrien, som tidigare sett mellan fingrarna med betydligt allvarligare intrång på sitt territorium, reagerade så häftigt på den turkiska överflygningen. En kan vara att president al-Assad på detta sätt vill visa sina utländska motståndare att landet har ett effektivt luftförsvar, en annan kan vara att visa hur lätt inbördeskriget kan spilla över till grannländerna och hela regionen. Det kan också ha varit en varning till Turkiet att inte blanda sig kriget.

Kriget i Syrien utspelas på flera olika plan, både militärt inom landet och i diplomatiska korridorer i ett flertal berörda länder. Militärt har det skett en tydlig eskalering i takt med att rebellerna i den Fria syriska armén blivit bättre organiserade och blivit bättre beväpnade.

Den ansedde författaren, debattören och journalisten Pepe Escobar skriver i Asia Times Online att rebellerna sedan flera månader får starkt stöd utifrån:

”Alla vet – även om ingen talar om det – att Natos kommandocentral i Iskenderun i turkiska Hatayprovinsen, nära den syriska gränsen, organiserar, tränar och beväpnar den brokiga besättning känd som Fria syriska armén. Alla vet att Qatar, Saudiarabien och CIA ger råd och beväpnar dessa rebeller med nödvändig logistisk hjälp från Turkiet”.

Det diplomatiska språket har också hårdnat och en anledning till rysk ilska är spelet kring transporten av 15 helikoptrar som stoppades på väg från Ryssland till Syrien. I sin häftigaste attack hittills mot Ryssland fördömde USA:s utrikesminister Hillary Clinton leveransen och lät förstå att det handlade om nya helikoptrar.

I själva verket gällde det 15 helikoptrar som var inköpta i slutet på 1980-talet och som varit i Kaliningrad för rutinmässigt underhåll.

”Hon (Hillary Clinton) överdrev lite grann för att sätta ryssarna i en svår situation”, sade en erfaren diplomatisk källa i det amerikanska utrikesdepartementet till New York Times.

Den nygamle ryske presidenten Vladimir Putin har också en betydligt tuffare attityd till Väst än företrädaren Dmitrij Medvedev. Putin ogillade starkt att Medvedev avstod från att lägga in sitt veto mot FN:s resolution om den flygförbudszon över Libyen, som i praktiken innebar ett godkännande att driva bort Muammar Gaddafi från makten.

Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov sade i slutet av förra veckan att: ”Ryssland kommer inte att tolerera att det i Syrien sker en upprepning av scenariot i Libyen”.

Hillary Clinton ska den här veckan träffa sin kollega Lavrov och samtalsämnet är givet. Under tiden eskalerar striderna i Syrien och på tisdagen noterades alltså artillerield bara sju, åtta kilometer från Damaskus centrum.

LÄS OCKSÅ: al-Assad: Krigstillstånd råder i Syrien