SvD kunde i måndags berätta att Säpo, liksom andra säkerhetstjänster, granskar den misstänkte terroristen Anders Behring Breiviks manifest på drygt 1 500 sidor.

– Vi tittar naturligtvis på copycat- och smittoeffekter om det kan påverka aktörer i Sverige, säger Sara Kvarnström, pressekreterare.

Säpos analyschef Johan Olsson säger att man dels följer upp kopplingar till Sverige, dels undersöker hur det långsiktigt kan påverka hotfulla aktörer i Sverige.

– En sådan process tar ett tag. Det diskuteras naturligtvis bland hotaktörer och i olika forum. Det påverkar säkert aktörers avsikter i framtiden, säger han.

Han säger att det inte behöver betyda att hotet ökar. Tvärtom kan det bli så att extrema får en tankeställare och väljer en fredligare väg. Säpo ligger kvar på samma hotbildsnivå som höjdes i oktober förra året.

I manifestet nämns konkreta mål i Sverige. Johan Olsson säger att Säpo går igenom uppgifterna från ”alla möjliga olika aspekter”. Uppgifterna kan innebära en risk, men också göra det möjligt att täppa igen säkerhetsluckor.

– Man får värdera alla sådana här uppgifter. Det kan både verka hämmande och pådrivande mot hotbilden mot vissa föremål.

Han vill inte kommentera om det är något som sticker ut med dokumentet.

– Att dokument blandar politiska utgångspunkter och förslag och tips hur man går tillväga för politiskt motiverade brott, det har vi sett tidigare, säger han.

Säpo undersöker brottsaktiva i flera extremistiska miljöer, bland annat islamistiska, vänster- och höger-.

Europol har enligt ABC sagt sig se en ökning av högerextremism, och att internet gjort det möjligt för dem att hålla kontakt med varandra, även om de förblir ”ensamvargar”.

– Med internet är det väldigt enkelt för den här typen av personer med samma typ av åsikter att mötas och samlas eller byta information och kanske också röra upp mer känslor. Och vi har sett från högerextremister att de är väldigt aktiva på nätet och i sociala nätverk. De försöker väldigt mycket att få fler efterföljare, säger Sørens Pedersen, talesperson för Europol, till ABC.

Men på Säpo gör analyschefen Johan Olsson bedömningen att högerextrema sedan länge är duktiga på nätrekrytering i Sverige.

– Vår bild är att det pågått i Sverige under lång tid. Sverige var rätt tidigt ute, säger han.

När Säpo förklarar hatbrott brukar det delas upp i tre delar. Dels enskilda hatbrott som ”begås av relativt vanliga personer, som kanske inte har utvecklat antidemokratiska åsikter eller politisk agenda”, dels ”den organiserade vitmaktmiljön, med en mycket tydlig antidemokratisk eller politisk agenda, där begås en hel del brott” och den sista, enskilda individer som begår brott med en politisk dimension.

– Vi är mycket medvetna om att man inte behöver vara flera personer än en för att begå ett terrorbrott, säger Johan Olsson.

Problemet är att de är svåra att hitta. Johan Olsson beskriver det som ”besvärande” och att Säpo arbetar med att utveckla metoder för att upptäcka och förhindra ensamma extremister från att utföra allvarliga brott.

– Lagstiftningen är inte problemet. Problemet är att det är väldigt svårt att så att hitta en person som inte har kontakt med andra och som inte avslöjar sin avsikt. De som i regel har bäst möjligheter att upptäcka det är personer som finns i den omedelbara sociala närheten, säger Johan Olsson.

Några tecken är att personen börjat ”bete sig på ett annorlunda eller märkligt sätt” eller begå småbrott. Främst behöver man samhällets hjälp.

– Jag vill inte gå in på enskilda fall. Men visst har vi framgångsrikt agerat mot personer som uppfört sig på ett hotfullt sätt. Det är inte en omöjlig uppgift.