När Moderaterna lade grunden till friskolereformen i början av 1990-talet var det nog ingen som anade att svenska skolföretag skulle gå på export ett par decennier senare.

Ändå är det ingen slump att det är just männen bakom reformen som idag leder det svenska intåget på den internationella scenen. Först att etablera sig i England är nämligen Kunskapsskolan, skolföretaget som grundades 1999 av Kreab-ägaren Peje Emilsson och Anders Hultin, sakkunnig på utbildningsdepartementet när skolpengssystemet utformades.

Innan Anders Hultin började som skolföretagare hade han hunnit med att lägga grunden Friskolornas riksförbund. Efter att ha skapat ett system med skolpeng och vinstdrivande friskolor, ett samarbetsforum och sedan startat eget, tog Hultin steget ut i världen. För tre år sedan flyttade han till London för att trampa upp stigen för Kunskapsskolan, som i höst öppnar sina första skolor.

England är bara första anhalten – ett sätt för Kunskapsskolan att skaffa sig erfarenhet för vidare expansion. Enligt Anders Hultin förbereder sig allt fler länder för skolpengssystem som liknar det svenska. Själv har han nu gått vidare till ett internationellt skolföretag som har siktet inställt på USA, Asien, Saudiarabien och Afrika.

Att vinstelementet fortsätter att vara kontroversiellt på många håll ser Anders Hultin som ett övergående fenomen och han är inte sen att sticka ut hakan för att försvara dess förtjänster. Inför Torypartiets partistämma i höstas varnade han skeptikerna för att genomdriva en friskolereform utan att tillåta avkastning.

Det är oklart om vinstdrivande friskolor verkligen skulle gå hem hos väljarna. Skolpolitikerna tvekar när frågan kommer upp men bakom kulisserna tycks förespråkarna vara säkra på att en modell av svenskt snitt kan vara på plats.

Under hela 2000-talet har brittiska toppolitiker ofta besökt Stockholm för att ta del av erfarenheterna. Först Andrew Adonis, Tony Blairs utbildningstsar, och på senare år Michael Gove, ansvarig för utbildningsfrågor hos de konservativa. Föräldragrupperna som nu bildas för att starta egna skolor har stöd i båda lägren.

Men på samma sätt som entusiasterna hämtar argument för en friskolereform, hittar även kritikerna stöd bland svenskarna.

Senast skedde det när Skolverkets generaldirektör Per Thullberg intervjuades av BBC Newsnight. Där konstaterade han att friskolorna visserligen har bättre resultat än snittet – men att barnen kom från familjer som ändå lyckas väl.