Hittills har inga klimatförhandlingar lett till att de globala utsläppen av växthusgaser minskar. Varje år uppmäts ett nytt all-time-high och i år är inget undantag.

För några veckor sedan kom en vetenskaplig artikel i Nature geoscience med siffror för 2008. De visade att koldioxidutsläppen till atmosfären ökade med fyra miljarder ton i fjol.

Utsläppen från vår användning av fossila bränslen ökade med 29 procent mellan åren 2000 och 2009, till stor del beroende på att de snabbt växande u-länderna också har snabbt växande klimatutsläpp.

Det är därför ett klimatavatal ska innehålla åtaganden som gör att utsläppen inte bara hejdas utan också minskar. Och att både i-länder och de största utsläpparna i u-världen är med.

Kanske är det möjligt den här gången. Det politiska trycket har aldrig varit så högt.

Vetenskapen är - trots larm från klimatskeptiker om motsatsen - allt mer solid. Dessutom finns världens ledare, inklusive USA:s president Barack Obama, på plats de två sista dagarna för att kunna ta beslut som inte deras miljöministrar klarar på egen hand.

Chefen för arbetet inom FN:s klimatkonvention, Yvo de Boer, poängterade inför invigningen idag klockan tio att förhandlarna nu har de tydligaste signalerna någonsin från världens ledare för att ta fram förslag till snabba åtgärder.

Det kommer att bli två veckor med spekulationer om utgången, utspel, säkert också dramatik.

Klimatskeptikerna har definitivt bidragit till det senare med hjälp av de hackade mejlen mellan klimatforskare. Nu påstår de att det är fuskdata som ligger till grund för vetenskapen bakom den uppvärmande trenden. Utredningar pågår, innan de ligger på bordet spekuleras det friskt även på den punkten.

Så är tvågradersmålet inom räckhåll?

En sak är i alla fall klar - det kommer att kosta.

Ska det bli ett avtal med ett innehåll som faktiskt leder till begränsningar, så krävs det att industriländerna öppnar plånboken och ger u-länderna möjligheter att anpassa sig till klimatförändringarna och styra över till fossilfri energi.

Hundra miljarder dollar om året från år 2020 är den siffra som nämns oftast, men det finns även beräkningar som landar på 200 och 400 miljarder dollar per år.

Och ni vet hur det är med att investera för framtiden. Man kastar sig ogärna över försäkringarna med de dyraste premierna utan nöjer sig med någonting mitt emellan.

Skillnaden mellan hemförsäkringarna och klimatfinansieringen är att otaliga rapporter, främst Stern-rapporten, har visat att det blir väsentligt mycket kostsammare att köra på och i efterhand försöka reparera.

Kanske visar det sig om två veckor att pengarna är en svårare fråga att lösa än de minskade utsläppen. Många länder har kommit med minskningsbud under de senaste månaderna, även de viktigaste aktörerna USA och Kina.

Det var bongotrummor, trängsel, en smältande sjöjungfru i is som mötte i entrén till Bella Center när delegaterna samlades där till öppningsceremonin som leddes av danska miljöministern Connie Hedegaard, Yvo de Boer och chefen för FN:s klimatpanel Rajendra Pachauri.

Klimatkonferensen i Köpenhamn har öppnat. Men redan nu är det klart att förhandlingarna fortsätter nästa år, för att få avtalet rättsligt bindande.