Grafik
-
Det verkar som att du inte har flash installerat?
För att se grafiken behöver du Macromedia Flash Player. Den kan laddas ner gratis här:
Det finns många mysterier kring hur vår värld bildades. Men inom 5-10 år kan partikelacceleratorn LHC hjälpt till att kartlägga 30 procent av universum genom att ge svar på frågor om framför allt Higgspartikeln och mörk materia.
Det blixtrar och blinkar på dataskärmarna som ett färgsprakande fyrverkeri. I långa rader sitter fysikforskare och betraktar kurvor som flimrar förbi likt julgransglitter, medan en koncentrerad tystnad vilar över kontrollrummet.
Världens största och mest avancerade fysikexperiment går framåt med stormsteg. Partikelacceleratorn LHC, under marken mellan Schweiz och Frankrike, slog nyligen världsrekord i antal protonkollisioner, och tycks vara den eftertraktade Higgspartikeln på spåren. Om fysikerna hittar Higgs har man pusselbiten som saknas för att förklara universums uppkomst.
–Detta har gått snabbare än väntat, och maskinen fungerar bättre än vi trodde. Jag brukar inte sticka ut hakan. Men jag vågar säga att vi 2012 vet om Higgs existerar eller inte, säger Cerns generaldirektör Rolf Heuer i en exklusiv SvD-intervju i Genève.
–I december nästa år kan vi med 95 procents säkerhet säga om Higgs finns. Att hitta Higgs vore otroligt stort. Då kan den så kallade Standardmodellen bli komplett, och vi kan beskriva fem procent av universums uppkomst.
Han är märkbart stolt över Big Bang-maskinen, som byggts under ett kvarts sekel av tusentals forskare från hela världen, och varit igång sedan november 2009 med målet att förklara universums uppkomst. Kärnan är partikelacceleratorn Large Hadron Collider, en 27 kilometer lång tunnel där protonbuntar kollideras vid fyra kontrollstationer för att skapa myriader med Big Bang i miniatyr. Partikelacceleratorn är jordens största maskin, och väger lika mycket som åtta Eiffeltorn.
Fast acceleratorn fick ingen drömstart. Efter en bejublad igångsättning i september 2008 gick maskinen sönder, reparerades för 300 miljoner kronor och försenades ett år. Men sedan LHC kommit igång på riktigt har resultaten duggat tätt :
•Världens högsta kollisionsenergi har uppnåtts. Energin uppgår till totalt 7 TeV (teraelektronvolt), men ska upp i 14 TeV.
•Forskarna har bekräftat partiklarna i Standardmodellen som beskriver fem procent av universums uppbyggnad.
•Man har sett toppkvarken – den minst kända materiepartikeln – för första gången i ett europeiskt laboratorium.
Det är ingen enkel operation att krocka protonstrålar i rekordfart. Bara att ställa in strålarna har varit en enorm utmaning, ungefär som att kasta synålar över Atlanten och få dem att kollidera halvvägs. Men nu fungerar kollisionerna så bra att Cern nyligen bestämde att inte stänga acceleratorn för underhåll som planerat.
–Vi kan bara inte stänga av när vi ser goda chanser att hitta Higgs. Det vore ovetenskapligt, ja, rentav omänskligt. Nyfikenheten driver oss vidare. Vi stänger i slutet av 2012 istället för 2011, säger Heuer.
Vad händer om man inte hittar Higgs?
–Det är också ett resultat. Då får vi fokusera på att hitta andra partiklar som kan beskriva universums uppkomst.
Men partikelacceleratorn är mycket mer än bara Higgs, betonar Rolf Heuer. Vid de fyra experimentstationerna söker man också svar på vad mörk materia är, om det finns supersymmetriska partiklar, vart all antimateria har tagit vägen samt information om kvarkgluonplasma – den ”partikelsoppan” som fanns precis efter Big Bang. Mörk materia tros utgöra 25 procent av universum, och finner forskarna både Higgs och mörk materia är det bingo.
–Då kan vi beskriva hur 30 procent av universum kom till. Det kan ske inom de närmaste fem-tio åren. Det vore fantastiskt, säger Rolf Heuer.
Fantastiskt – och kostsamt. LHC har hittills kostat 68 miljarder kronor, lika mycket som Bangladeshs samlade BNP, och kostar nära sju miljarder kronor per år att driva. Vissa anser att det är orimligt dyrt.
–Jag vänder mig mot detta resonemang. Kostnaden ska sättas i relation till tiden det tagit att bygga LHC med forskare från hela världen – samt till den teknologi som upptäckts under byggandet och de 3000 forskare som håller på att doktorera om LHC, säger Rolf Heuer.
Han säger att partikelacceleratorn också gjort vetenskap mer synligt och konkret för människor.
–Ofta när jag landar på en flygplats och tar en taxi, frågar chauffören vad jag gör. Sedan pratar vi om acceleratorn hela vägen. Frågar om varifrån vi kommer ställs av alla, direkt eller indirekt.
Tror du själv på Gud ?
–Jag brottas med frågan om religion, men kommer alltid till: ”vad fanns i så fall före Gud?” Förra året hade jag en privatseans med påven. Han var väldigt intresserad av vad Cern gör, och vi diskuterade möjligheterna att ha en workshop tillsammans under 2012.
Men innan dess väntar en intensiv period för Cern-forskarna i jakten på Higgs. I det tysta kontrollrummet säger partikelfysikern Amita Raval att ”det är otroligt spännande att få vara med på denna hisnande resa”.
Hittar man vad vissa kallar ”Gudspartikeln” lär den nu 81-årige Edinburgh-forskaren Peter Higgs få Nobelpriset för teorin han lanserade 1964.
–Fast det är synd att Nobelpriset i fysik bara ges till individer. Ingen enskild person vid Cern kan få Nobelpriset för partikelacceleratorn. Detta är en kollektiv insats, vilket blir allt vanligare inom vetenskapen. Man bör tänka om i Stockholm, och även börja ge Nobelpriset till institutioner, anser Rolf Heuer.
