Författaren och medgrundaren av Amnesty Sverige, Per Wästberg, minns första gången han träffade Nelson Mandela.
–Jag skymtade honom utan att knappt förstå vem han var, när han kom till en träff i St Pauls i London 1962. Då uppträdde han förklädd, jagad av hemliga polisen och besökte en organisation som stödde frihetsrörelsen i Sydafrika.
Nelson Mandelas far var hövding. När Mandela bara var ett spädbarn blev fadern av med sin hövdingatitel för att han vägrade underkasta sig en lokal fredsdomare och därmed avslöjade han ett karaktärsdrag som Nelson Mandela själv tror sig ha ärvt – en orubblig känsla för rättvisa.
–När man möter Nelson märker man att han har både en hövdings myndighet och kraft och en blick för andra människors närvaro. Han har en förmåga att lyssna. Det gör att han har svårt att komma i tid, berättar Per Wästberg.
Han minns särskilt ett tillfälle då han skulle presentera Mandela på Stockholms konserthus efter att han fått Nobels fredspris.
–Han slussades in bakvägen och där började han prata med växeltelefonisterna. Det gick inte att hejda, han skulle prata med alla.
Nelson Mandela var den första medlemmen av sin familj som fick gå i skolan och detta ledde så småningom till en juristexamen. Tillsammans med sin bästa vän Oliver Tambo startade han en juristbyrå, som erbjöd rådgivning gratis eller för en låg kostnad till mindre bemedlade svarta sydafrikaner.
Mandela har själv sagt att han inte hade någon sanningens minut där hans livsvärv uppenbarade sig. De var istället de ständiga förolämpningarna och alla sammanlagda förnedrande incidenter som tände en glödande upproriskhet och en längtan – en längtan efter att bekämpa systemet.
”Det fanns ingen speciell dag då jag sade att hädanefter kommer jag att ägna mitt liv åt arbetet med att befria mitt folk. Jag upptäckte helt enkelt att det var vad jag gjorde och att jag inte kunde göra något annat”, skriver han i självbiografin Den långa vägen till frihet.
1942 blev Nelson Mandela medlem i ANC, oppositionspartiet som kämpade för rättvisa mot den vita apartheidregeringen. 1956 åtalades han för första gången för förräderi, men friades. 1959 tappade ANC sina mest militanta anhängare som istället bildade Pan Africanist Congress (PAC).
1960 inträffade den så kallade Sharpeville-massakern, då tusentals medlemmar av PAC demonstrerade mot att tvingas bära pass när de rörde sig i vita områden. Sydafrikansk polis öppnade eld mot folkmassan, och 69 personer dödades och 180 skadades.
Det ledde till att PAC och ANC organiserade sig tillsammans, och Mandela lämnade därmed den Ghandi-inspirerade ickevåldslinjen för ett väpnat motstånd. Regeringen svarade genom att införa undantagstillstånd och förbjuda de båda partierna.
Den 5 augusti 1962 greps Nelson Mandela. 1964 dömdes han till livstids fängelse för högförräderi.
–Alla var övertygade om att Nelson Mandela skulle hängas. Han skonades i absolut sista stund. Sedan drog han hela sin ideologi och sa att ”för dessa åsikter är jag nu beredd att dö”. Resultatet var att han och ett tiotal andra fick livstid och förbud att visa sig mer inför offentligheten före döden, säger Per Wästberg, som i samma veva själv fick inreseförbud till Sydafrika till följd av sina apartheidkritiska böcker.
Under 27 år satt Mandela fängslad, de första 18 på det numera världsberömda fängelset på Robben Island.
–Han hölls mycket isolerad och fick inte många besök. Han uthärdade, höll föreläsningar för sina medfångar, och han blev en legend, säger Per Wästberg.
1973 erbjöds han frigivning till den svarta provinsen Transkei där han föddes, men tackade nej. 1985 fick han ett nytt erbjudande om frihet i utbyte mot att lägga ner kampen, men avböjde återigen.
–Han vägrade och sa: ”bara fria människor kan förhandla, fångar kan inte sluta kontrakt”, berättar Per Wästberg.
En internationell kampanj kulminerade till slut i att Nelson Mandela kom ut ur fängelset, den 11 februari 1990. Och det var då Mandelas verkliga storhet blottades.
–Ingen har hört Mandela privat eller offentligt yttra ett ord om hämnd – han såg bara framåt. Världen häpnade, säger Per Wästberg.
Han var en av de första att träffa Mandela efter hans frigivning. Frihetskämpen tog nämligen första bästa plan – till Sverige.
–Det var framför allt för att Nelsons närmaste vän Oliver Tambo låg på Ersta sjukhem i en stroke. Han ville omedelbart se sin vän som han inte träffat på 27 år. Det var otroligt rörande och starkt att se dem omfamna varandra, säger Wästberg.
Under Nelson Mandelas presidentvalskampanj i Sydafrika 1994 fick Per Wästberg följa honom dag för dag.
–Hans tema var rättvisa och tolerans och hans självuppoffring och integritet har påmint oss alla om att moralisk storhet kan vara levande verklighet.
Nelson Mandela blev president, förstås. Till sin vicepresident valde han den förre apartheidpresidenten F. W. de Klerk.
–Det gjorde att Sydafrika skonades från ett inbördeskrig som jag tror var mycket nära att bryta ut. Mandela inledde en försoning som borde vara en förebild för hela Afrika, men det är den inte.
1999 lämnade den då 81-åriga Mandela presidentposten. Han efterträddes av Thabo Mbeki och började arbeta med aidsbekämpning (Mandelas son Makgatho dog i aids 2005), diplomati och mänskliga rättigheter. För fyra år sedan deklarerade han att han tänkte dra sig tillbaka från offentliga framträdanden och ägna sig mer åt sin familj, men han gör undantag ibland. Exempelvis yttrade han ett efterlängtat fördömande av Mugaberegimen i Zimbabwe i samband med valet i juni.
Senast Per Wästberg träffade den levande legenden var i april, på ett förtidsfirande av 90-årsdagen. Mandela haltade lite grann, men var annars vid god hälsa.
–Han är så glad och öppen och samtidigt har han en sådan integritet för sitt privata jag. Jag tror inte många talar med honom om själen eller brustna äktenskap. Han är hela tiden en företrädare för det goda, det möjliga – och för de förtryckta människorna som han uppmanar att glömma och gå med på att dela sitt öde med de som förslavat dem.
Som en tidig födelsedagspresent blev Nelson Mandela till slut avförd från USA:s terrorlista i början av juli. Per Wästberg nöjer sig med att skicka en gratulation.
–Fast jag hade gärna önskat att han fyllt 60 år istället och fortfarande varit president.
En levande legend fyller 90 år
Han befriade Sydafrika från apartheid, vann Nobels fredspris och ses av hela världen som godheten personifierad. Idag fyller Nelson Mandela 90 år. –Det är fantastiskt att få leva i samma tid som Mandela, säger en av hans närmaste i Sverige, Per Wästberg.
Nationalistpartiet vann med knapp majoritet valet i Sydafrika 1948 med ett program för rassegregation, apartheid. Endast vita syd-afrikaner hade rösträtt.
Nationalistpartiet presenterade en lagstiftning med officiell diskriminering av de svarta i landet. Under de föregående trehundra åren hade diskrimineringen och rasismen de facto funnits men nu infördes den juridiskt samtidigt som den skärptes. Apartheid skulle garantera de vitas fortsatta styre och ställning i samhället.
Apartheid infördes formellt i Sydafrika den 7 juli 1950. Under apartheid tillämpades ”separat utveckling”, vilket var en politik som gick ut på segregation mellan vita och svarta. Segregationen sträckte sig från allt ifrån parkeringsplatser och parkbänkar till arbetsplatser och sjukhus. Stora skyltar angav vilken ras ett visst område var avsett för. Den som bröt mot segregationslagarna kunde få hårda straff, oavsett ras.
Sharpevillemassakern 1960 gjorde att världen fick upp ögonen för apartheid och började fördöma den. Det innebar också att de svarta började göra uppror mot systemet.
Nelson Mandelas första äktenskap var med Evelyn Ntoko Mase. Paret fick fyra barn:
• Madiba Thembekile (Thembi), son född 1946, dog i en bilolycka 1969.
• Makaziwe, dotter född 1947, som dog bara nio månader gammal.
• Makgatho, son född 1950, dog i aids 2005.
• Makaziwe (Maki), dotter född 1953, döpt efter sin äldre syster.
Efter att paret gått skilda vägar, bland annat på grund av att Evelyn tillhörde Jehovas vittnen, gifte Mandela om sig med Winnie Madikizela-Mandela som delade hans politiska engagemang. De fick två döttrar:
• Zenani (Zeni), född 1958
• Zindziswa (Zindzi), född 1960.
Skilsmässan från Winnie var ett faktum 1996, även om de i praktiken separerade redan 1992. På sin 80-årsdag gifte sig Nelson Mandela med Graça Machel. Hon var tidigare hustru till Moçambiques president och ANC-anhängaren Samora Machel som hade omkommit i en flygkrasch 12 år tidigare.
Nelson Mandelas allra första namn var Rolihlahla. Namnet, som betyder ”bryta av grenen på ett träd” eller i dagligt tal snarast ”bråkstake”, har många gånger fått Mandelas släktingar att tro att hans far var synsk, med tanke på sonens stormiga liv. Mandelas generation afrikaner hade oftast ett engelskt namn utöver det afrikanska, för att de vita antingen inte ville eller kunde uttala det afrikanska.
När den unge Mandela började skolan fick han därför namnet Nelson av sin lärarinna – varför vet han inte, men han anar ett samband med den brittiske sjöofficeren Lord Nelson. I Sydafrika går han dock oftast under smeknamnet ”Madiba”, som i Mandelas klan betyder ledare.
