USA var med om att skapa ett Frankensteins monster, ett monster som man nu försöker strypa, skriver tidskriften Newsweek och berättar hur Reaganadministrationen under 1980-talet stödde Iraks diktator Saddam Hussein under kriget mot Irak.
Rädslan var stor i Washington i början av 1980-talet för att den islamiska republiken Iran, där revolutionärerna 1979 störtat USA:s bundsförvant shahen och tagit amerikanska diplomater som gisslan, skulle få allt större kontroll över Persiska vikens oljekällor.
Det var bakgrunden till den taktiska alliansen mellan USA och Irak och till att USA:s nuvarande försvarsminister Donald Rumsfeld besökte Irak 1983, då som president Ronald Reagans särskilda sändebud i Bagdad, där han bland annat träffade diktatorn i Bagdad.
"Senaste gången Donald Rumsfeld träffade Saddam Hussein gav han honom ett hjärtligt handslag. Det var för nära tjugo år sedan, den 20 december 1983.
Ett irakiskt tv-bolag spelade in den historiska händelsen skriver Newsweek om detta möte mellan Reagans sändebud Donald Rumsfeld och Saddam Hussein, som var ökänd som slaktaren i Bagdad redan då.
När USA:s nuvarande president George W Bush i sitt FN-tal beskrev Saddam Husseins Irak som "ett allvarligt och tilltagande hot" mot den internationella säkerheten blickade han också tillbaka till de grova kränkningar av mänskliga rättigheter som Irak begått i decennier. Bush nämnde hur Irak satte in kemiska vapen mot iranska soldater i kriget på 1980-talet och mot de irakiska kurderna i staden Halabja 1988 under krigets slutskede.
Men flera källor, däribland människorättsorganisationen Amnesty International, påminner om att USA på sin tid blundade åt 1980-talets larmrapporter om Irak. Bland det som nonchalerades fanns dokumentationen om hur tusentals kurder gasades ihjäl i Halabja och andra kurdiska byar.
Den amerikanska tystnaden om Halabja 1988 minns också Rolf Ekéus, tidigare svensk nedrustningsambassadör i Genève och sedermera chef för FN:s vapeninspektioner i Irak.
- Det var bara Iran och Sverige som protesterade mot anfallet mot Halabja. Då satt amerikaner, britter, fransmän och ryssar (dvs Sovjetunionen) och teg. Alla stödde de Irak under kriget mot Iran, säger Rolf Ekéus, som numera är chef för fredsforskningsinstitutet Sipri.
Den kemiska krigföringen mot iranska soldater på slagfälten kring gränsfloden Shatt al-Arab sade USA inte heller något åt för två decennier sedan.
- Sverige däremot satte in en luftbro och flög in gasskadade iranska soldater för behandling på svenska sjukhus, kommenterar Rolf Ekéus.
Samtidigt är han skeptisk till Newsweeks uppgifter om att dokument i det amerikanska handelsdepartementet skulle ge vid handen att Förenta staterna för två årtionden sedan godkände export av varor som kunde förse Irak med biologiska massförstörelsevapen, däribland bakteriekulturer som kunde användas för att framställa mjältbrandsbakterier.
- Självklart var det ett starkt västligt stöd till Saddam. Men jag tror inte att någon i väst avsiktligt skulle ha försett Irak med B-vapen. Irak hade på 1980-talet åtagit sig att inte anskaffa biologiska vapen, fastän man inte ratificerat konventionen, säger Rolf Ekéus.
Det är väl känt att Irak upphandlade mängder av teknologi från väst och Scudmissilier från Sovjetunionen. I
boken Unholy Babylon av den egyptiske journalisten Adel Darwish och Gregory Alexander (pseudonym för en brittisk försvarsjournalist) ges mängder av exempel på detta.
Siprichefen Rolf Ekéus bekräftar också att USA försåg Irak med logistisk hjälp under kriget mot den islamiska republiken Iran, bland annat satellitfoton.
- Irakierna lärde sig inte bara fotoanalysen utan också hur man skyddar sig mot satellitspaning, hur man försvårar upptäckten. Tricken lärde de sig under den amerikanska utbildningen, säger han.
Reaganadministrationen valde på 1980-talet att stryka Irak från USA:s lista av länder som understödde terrorism, vilket resulterade i förmånliga amerikanska exportkrediter.
Enligt de båda författarna till boken Unholy Babylon hjälpte också USA Irak militärt under kriget mot Iran genom att patrullera Hormuzsundet i Persiska viken och genom att sänka och skada iranska örlogsfartyg.
Iraks vice premiärminister Tariq Aziz, som tidigare var utrikesminister, prisade offentligt USA 1987 för dess eskort av irakiskflaggade oljetankers och för dess attacker mot iranska mål, vilket Aziz klassade som USA:s "positiva ansträngningar att upprätthålla den militära balansen" i Persiska viken.
Rädslan var stor i Washington i början av 1980-talet för att den islamiska republiken Iran, där revolutionärerna 1979 störtat USA:s bundsförvant shahen och tagit amerikanska diplomater som gisslan, skulle få allt större kontroll över Persiska vikens oljekällor.
Det var bakgrunden till den taktiska alliansen mellan USA och Irak och till att USA:s nuvarande försvarsminister Donald Rumsfeld besökte Irak 1983, då som president Ronald Reagans särskilda sändebud i Bagdad, där han bland annat träffade diktatorn i Bagdad.
Bitte Hammargren
