Paris Kinesiska Yixin Shen, 18, går i franska Louis le Grand-gymnasiet i Paris. Men hon är ingen utbyteselev som efter ett tag återvänder till sin skola hemma i Shanghai. I stället tar hon examen enligt den franska läroplanen.

– Min lust att lära sägs öka de andra elevernas studieentusiasm. Om jag hjälper till med att höja kunskapsnivån i klassen är jag glad för det, säger Yixin som studerar andra året vid en av Frankrikes bästa skolor.

Louis le Grand-gymnasiet ligger mitt emot Sorbonne-universitetet i Paris. Här finns även en förberedande högskola för elever som ska studera vidare på elituniversitet.

I Yixins studier ingår bland annat en matematikkurs som ligger på en mycket hög nivå.

– Fast jag är nervös för mina begränsade kunskaper i franska. Språk är mycket svårare än matte, tycker hon.

Yixin tar sin examen i sommar. I Frankrike sker fortfarande studentexamen på samma vis som det gjorde i Sverige fram till 1968, det vill säga man avlägger ett muntligt och ett skriftligt prov i varje ämne, inför en grupp examensdomare.

Men varför hamnade Yinxin egentligen i Paris? Allt började med att en utbildnings-headhunter upptäckte henne i hemstaden Shanghai.

– Jag blev överraskad när de kom till Kina för att locka mig att studera borta i Paris, berättar hon.

Shanghai ligger långt från Europa och hon är familjens enda barn. Pappa och mamma ville först inte att hon skulle resa.

– Men efter ett tag gav de med sig. De tyckte att det var en stor chans.

Yixin är ett ”snille”, främst i matematik.

– Fast i Kina har mattestudierna ännu inte så hög nivå som i Frankrike, säger hon.

För snart två år sedan kom Yixin till Paris – utan att kunna ett enda ord franska. Hon lärde sig språket på två månader.

På Louis le Grand-gymnasiet har hon och ett 50-tal andra utländska toppelever blivit ett slags utbildningsmorot för de andra skoleleverna. Även på rasterna händer det att elever från olika klasser och kurser sitter och studerar tillsammans.

– Vi sporras ofta av de utländska eleverna, säger Antonin, 19, och tillägger att det sällan hjälper att utsättas för hårt tryck hemifrån, det upplevs bara som tjat.

– Det räcker inte alltid heller med lärarnas entusiasm för att få i gång lusten att studera, tillägger han.

18-årige Alix går fram till svarta tavlan och skriver komplicerade matematiska formler. Han ber Yixin att förklara det hon ser, men som han själv inte kan finna svaret på.

– Yixin vrider och vänder på problemen på ett annat vis än vad vi är vana vid i Frankrike och det lockar mig att bli minst lika duktig, kommenterar 17-årige Johann som sitter kvar i bänken.

Han hävdar att kinesernas tankeförmåga är snabbare än genomsnittet och det sporrar honom.

Rektor Joël Vallat säger att i jämförelse med eleverna är han inte något mattesnille.

– Kunskapshungern får många av eleverna att tänka på väsentliga saker här i livet, säger Vallat och påpekar att få elever på skolorna som medverkar i projektet hamnar i drog- eller alkoholproblem.

Rektorn för skolan är även utbildnings-headhunter. Han reser land och rike runt för att hitta toppstudenter från hela världen.

– Konkurrensen är hård och tuff i dagens globaliserade värld och det gäller inte bara att öka kunskapsnivån på min skola, utan att också att gagna hela nationens framtid, säger Vallat som precis kommit tillbaka från en resa i Kina.

– Har man väl lockat utländska toppstudenter hit är chansen stor att de på sikt blir en tillgång för Frankrike.

Han berättar om de tidigare studenterna som återvänt till sina hemländer, men som fortsatt i olika industri-, ekonomi- eller miljöprojekt med anknytning till Frankrike.

I klasser med utländska toppelever har betygen i centralproven förbättrats. Men det finns ännu inga vetenskapliga undersökningar som bevisar detta.

Innan vi skiljs åt frågar jag några av Yixin Shens kompisar i vilket yrke de tycker hon skulle passa in i.

– Kärnkraft eller hos flygplanstillverkaren Airbus, svarar Antonin och Alix.

Om sin framtid säger Yixin själv att hon ännu inte riktigt vet vad hon ska bli när hon ”blir stor”. I sommar ska hon resa tillbaka hem till Kina.

– Fast så småningom skulle det vara roligt att arbeta inom något yrke som främjar de kinesisk-franska relationerna, säger hon.

– För nu kan jag ju franska.