Nu krävs fler åtgärder, anser Jan Eliasson, tidigare toppdiplomat i FN och utrikesminister.
Eliasson (S) säger sig ha all respekt för tyst diplomati - att inte offentligt försöka påverka en motpart - men att den nu har misslyckats.
- Det är ju tio år nu, så det är ju självklart att den inte har visat sig effektiv, säger den erfarne diplomaten till TT.
Den tysta diplomatin måste nu kompletteras, anser han.
Den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak hålls sedan den 23 september 2001 fängslad utan rättegång. I juli vände sig Reportrar utan gränser och svenska jurister till Eritreas högsta domstol. Med hänvisning till landets författning pekar de på allas rätt att få sin sak prövad i domstol.
Eliasson är positiv till initiativet.
- Vi har nu prövat diplomatisk väg och politisk väg, och fortsätter pröva det naturligtvis, men den juridiska är intressant.
Eliasson ser en finess med att gå via rättsväsendet - det kan rädda ansiktet på Eritrea.
- Man kan då hänvisa till sin egen rättspraxis för att göra den eftergift som vi vill. Det är svårare att tvinga dem med ett politiskt tryck.
Han medger samtidigt att det är svårt att påverka Eritreas president Isaias Afwerki. Eliasson har personligen tagit upp fallet Isaak med presidenten två gånger.
- Han frös till omedelbart och sade att det här var en helt intern fråga av mycket allvarlig art. Och nästa gång var svaret ännu mer irriterat och kortfattat. Och jag försökte beskriva hur angeläget det var, att det här var den fråga som totalt dominerade bilden av Eritrea i Sverige.
Bildt har flera gånger sagt att regeringen har ”vänt på varje sten” i sina försök att få Isaak fri och att många initiativ inte är kända. Bildt har sagt sig inte ha sett något förslag som inte har prövats.
Sverige försökte ett tag att gå via Muammar Gaddafis regim i Libyen, en av få allierade till det mycket slutna landet Eritrea. Den möjligheten är nu förbi.
Ärendet anses på UD mycket känsligt, vilket har motiverat den tysta diplomatin.
Miljöpartiet anser också att det är dags att överge den tysta diplomatin.
- Den tysta diplomatin har inte lett någonstans, säger Bodil Ceballos, partiets ledamot i utrikesutskottet.
Hon har bett utrikesdepartementet om information om hur många kontakter regeringen haft med Eritrea i ärendet, men uppger att hon inte fått några konkreta uppgifter.
- Sanktioner är det bästa sättet att sätta tryck på regimen. Det måste ske via EU och FN. Bara svenska sanktioner hjälper inte, säger Ceballos och påpekar att Sverige inte ger något eget bistånd till Eritrea, men det gör däremot EU.
Även Folkpartiet vill pröva nya metoder för att öka trycket på Eritreas regim för att få loss Dawit Isaak och får medhåll av Kristdemokraterna. Fredrik Malm, FP:s ledamot i utrikesutskottet, pekar på att det finns två redskap för ekonomiska påtryckningar som inte har prövats och som skulle kunna ”dra åt tumskruvarna” på regimen. Det ena är att Sverige kan agera i EU för att EU ska sänka eller dra in biståndet till Eritrea. Det andra är att Sverige borde titta närmare på om den insamling av pengar som Eritreas regim genomför bland eritreanska invandrare i Sverige är laglig.
- Det pågår en skatteindrivning som borde vara kriminell, säger Malm.
