Webb-tv
Människor hade samlats utanför rätten där man kunde se den direktsända rättegången. Känslorna var upprörda och till slut så drabbade grupperna samman med käppar och stenar.
Den våg av protester som startade i Tunisien och fortfarande rasar på flera håll i arabvärlden har krävt två presidenterns avgång. I går blev Mubarak den förste att ställas inför rätta när han i tv-sända förhandlingar anklagades för korruption och anstiftan till dödsskjutningar som krävt över 800 människoliv.
– Det är en historisk dag. Visst var rättegången en populistisk teater men vi fick se Mubarak åtalas för sina brott. Vi fick se honom bakom galler och det är en seger, säger den egyptiske sociologen Mona Abaza.
Rättegången hålls i en specialbyggd domstol på en polisakademi i Kairo. Akademin var tidigare uppkallad efter Hosni Mubarak själv men bytte namn när han tvingades bort från makten den 11 februari i år.
Byggnaden, en av många i den gamla polisstatens enorma säkerhetsapparat var effektivt inringad av ett massivt säkerhetspådrag. En järnring av taggtråd, kravallpoliser, metalldetektorer och militära fordon hindrade folkmassan från att tränga sig fram till rättssalen.
Men trots den rymliga lokalen fick långt ifrån alla anhöriga plats och tumult utbröt när de visades till andra rum där de kunde följa rättegången på storbildskärmar. Utanför drabbade demonstranter från båda sidor samman, många fick föras bort i ambulans och enligt al-Jazira greps flera människor av polis.
Inför rättegången har Mubaraks hälsa stått i fokus och många tvivlade in i det sista på att han skulle dyka upp. Expresidentens försvarare har hävdat att han är cancersjuk, lider av hjärtproblem och inte skulle klara av den påfrestning som rättegången innebär.
Men Mubarak fördes med ambulansflyg från semesterorten Sharm-el-Sheik och 83-åringen kunde rullas in på bår i metallburen avsedd för de åtalade. De övriga anklagade är Mubaraks två sönder, Gamal och Alaa, hans inrikesminister Habib al-Adly samt sex polisbefäl anklagade för dödlig våld vid protesterna som ledde till Mubaraks fall.
Alla de åtalade riskerar dödsstraff om de fälls och var klädda i de vita overaller som åtalade har i Egypten. Undantaget var al-Adly som var klädd i den dömdes blå overall eftersom han tidigare fällts i ett annat fall. Trots att han var sängbunden verkade Mubarak ganska pigg, han talade med sönerna som tagit plats intill båren och såg inte ut att ha tappat så mycket i vikt som advokaterna hävdat inför rättegången.
– Inför rättegången visste vi inte ens om Mubarak skulle dyka upp och att han gör det är en seger. Han verkade alert och egyptierna skämtar redan om att han ser friskare ut än någonsin tidigare, säger Abaza.
Första rättegångsdagen präglades av formalia där Mubaraks fall slutligen sköts upp till den 15 augusti medan rättsprocessen mot de andra kommer att fortsätta.
Debatten om Mubaraks hälsa har sina rötter i demokratirörelsens fruktan att det styrande militärrådet ska utnyttja Mubaraks tillstånd för att slippa en rättegång där den gamla militärregimen synas. Dessutom kan Mubarak, om han verkar för svag eller inte ges en rättvis rättegång, vinna sympatier hos allmänheten.
Förhandlingarna inleddes med precis den typen av splittring som militären fruktat. Habib al-Adlys och de sex polisernas advokater motsatte sig att deras fall slagits ihop med Mubaraks och krävde också att två av Mubaraks närmaste män, Omar Suleiman och Hussein Tantawi, kallas som vittnen.
Suleiman var länge chef för Egyptens ökände säkerhetstjänst och utnämndes till Mubaraks vicepresident precis innan han störtades. Tantawi var tidigare Egyptens försvarsminister och är nu ledare för det militära råd som styr landet.
Mona Abaza delar misstankarna om att delar av militären fortfarande stöder sin gamle ledare och känner sig hotade av rättsprocessen. Hon menar att förändringarna går för långsamt i Egypten.
– Människor måste se att det finns rättvisa, att vår revolution inte bara var teater. Det här är vår chans att sätta punkt för den gamla regimen. Han behöver inte dö, det räcker att han ställs inför rätta.
Att de åtalade är skyldiga hyser Mona Abaza inget tvivel om. Mubarak och al-Adly var ytterst ansvariga för regimens våldsamma reaktion som dödade 850 människor och skadade över 6000.
– Maktapparaten försvarade sig genom att skjuta på demonstranter, så om de döms tror jag de döms till döden. Mubarak har förödmjukat 80 miljoner egyptier och bör få känna på hur det är att bli förödmjukad.
