KAIRO Hundratusentals Kairobor tog samma marschvägar i går som för ett år sedan, när upproret mot Mubarakregimen inleddes. Precis som den 25 januari 2011 strömmade demonstrationståg från flera olika håll mot Befrielsetorget, Tahrir. Men nu gick så många fler med i leden. Och till skillnad från förra året sågs inte en enda uniformerad person längs vägen, när SvD:s utsända i timmar följde det ringlande demonstrationståget från Mohandesin, på Nilens västra strand, till Tahrirtorget.

Detta tåg växte till ett folkhav där det varken går att se slutet eller början. Folkmassan var så massiv att endast satellitbilder kan avgöra hur många som befann sig på gatorna i går.

När demonstrationståget från Mohandensin smalt samman med ett annat, och när folkhavet närmade sig den första bron över Nilen, reste sig nackhåren på många egyptier. De mindes hur det var för ett år sedan, när revolutionens första martyrer sköts ned på broarna över Nilen och när tårgasmolnen låg tjocka.

–Men i dag har polisen lovat att hålla sig undan, sade min färdkamrat Mohammed när han kollade sina sms.

Från Egyptens folk har det denna vinter gått ut två olika budskap. Dels i samband med valet till underhuset när de visade sitt förtroende för Muslimska brödraskapets Frihets- och rättviseparti, FJP. Och dels i samband med de protester som kräver ett civilt styre och ansvarsutkrävande för dem som förskingrat nationens tillgångar eller skjutit ihjäl fredliga demonstranter.

Militärkritikerna erkänner att Brödraskapet vann valet. Men många säger, som en ung man bredvid mig i demonstrationståget, att han inte kan tillåta att Brödraskapet gör upp i hemlighet med militärstyret inför presidentvalet i sommar eller när författningen ska skrivas om.

I tåget från Mohandesin till Tahrir gick också it-teknikern Noha Mousaad Eweis, 28. För ett år sedan vågade hon inte delta i demonstrationerna, och till en början trodde hon inte att de skulle förändra så mycket. Men som alla andra jublade hon när diktatorn Hosni Mubarak föll den 11 februari.

Förra sommaren blev Noha demonstrant för första gången i sitt liv. Det var när det visade sig att militärstyret, Scaf, var på väg att låta dem som anklagats för att ha spillt civilas liv eller förskingrat nationens tillgångar skulle släppas fria. Så har exempelvis pensionsfonder plundrats av den förre finansministern.

I juni 2011 gick Noha Eweis med i sin första demonstration. Och i går fanns hon åter på gatorna. Till de Kairobor som hängde ut genom fönstren för att titta ned på folkhavet ropade hon som alla andra i ledet:

– Kom med! Vi vill varken ha Tantawi eller Ganzouri!

Slagorden syftar på fältmarskalk Tantawi som leder Scaf och på den interimistiske premiärminister som militären har tillsatt. Båda tillhör Mubaraks gamla garde.

Tantawi lovade strax före revolutionens årsdag att de hatade undantagslagarna, som varit i kraft i 31 år, delvis skulle avskaffas. Men han gjorde undantag för ”ligister”. Den reservationen imponerar inte på egyptier som levt under diktaturens rättslöshet.

–Vad menas med ligist? Det är inte definierat i lag. Alla vi som går här i demonstrationståget skulle kunna klassas som ligister om militärledningen vill, sade en kritisk röst till mig.

Scafs flitiga bruk av att ställa civila inför militärdomstolar – totalt 12000 personer sedan Mubaraks fall – har gett den tidigare så respekterade militären många fiender på Egyptens gator.

Men Muslimska brödraskapet hade på förhand deklarerat att de såg den 25 januari som en dag att fira, inte som en protestdag. De har just sett sin egen man, Mohamed Katatni, väljas in som parlamentets talman. Brödraskapet säger sig lita på att militären ska lämna ifrån sig den verkställande makten när presidentvalet hålls i juni.

Egyptens förändring är i alla händelser här för att stanna. Det märks i de små detaljerna, som när en pappa tog med sin tioåriga dotter till Tahrirtorget. När en ärrad aktivist, Shaaban, lät sig intervjuas av en egyptisk webbredaktion, skickade pappan fram sin lilla dotter så att hon också skulle få höra och se. Där stod hon nykammad, med tofsar i håret och röd kappa. Hon tog in varje ord från Shabaan som förklarade att revolutionen fortsätter och att han kommer att fortsätta sina protester tills Egypten har fått ett civilt styre.