Ecuadors president Rafael Correa vid ett valmöte i staden Guayaquil. Correa, som är en av Latinamerikas många vänsterpresidenter, vill ha igenom en förändring av författningen som skulle tillåta honom att ställa upp för omval.
Foto: dolores ochoa/ap
En ny författning var Rafael Correas stora löfte när han tog över detta oroliga land i januari 2007. Ecuador har haft sju presidenter under de senaste tio åren och ingen av dem satt mandatperioden ut. En folkvald församling har arbetat fram en ny författning, som nära tio miljoner röstberättigade nu ska ta ställning till.
– Den här gången är det ett val mellan två världar, mellan två olika system vad gäller ekonomi, politik, sociala frågor och miljö, sade Correa i torsdags kväll i Guayaquil, där bägge sidorna avslutade sina kampanjer.
Guayaquil är landets största stad, dess ekonomiska hjärta och högeroppositionens starkaste fäste. Stadens borgmästare Jaime Nebot leder Nej-kampanjen, som backas upp av näringslivet. Han kallar Correas projekt för ”auktoritärt och centralistiskt” och varnar för maktkoncentration som i Hugo Chávez Venezuela. Även den katolska kyrkan i Ecuador är emot; trots att Correa är en troende katolik. Biskoparna anser att den nya lagtexten öppnar för abort och homoäktenskap.
Om Ja-sidan vinner – vilket opinionsmätningarna pekar på – kan Correa ställa upp för omval direkt efter fyra år, vilket den nuvarande grundlagen inte tillåter. Då skulle han kunna sitta kvar ända till 2017. Correa får också större makt över politiska utnämningar, penningpolitiken och utlandsskulden. Dessutom får han/staten ökad kontroll över strategiska branscher som telekom och olja, landets stora exportvara tillsammans med bananer.
Den 45-årige, USA-utbildade ekonomen Correa är inte lika radikal som sina vänsterkollegor Hugo Chávez i Venezuela och Evo Morales i Bolivia, som också använder grundlagen som verktyg för sina socialistiska reformer. Men han är lika bestämd att ta makten från den gamla politiska klassen och låta de fattiga – inklusive indianfolken – få del av landets rikedomar.
Viktiga delar av den nya grundlagen refererar till ”Sumak Kawsay” (Leva rätt), en livsfilosofi bland ursprungsfolken i Anderna; att människan ska leva i balans med natur och miljö.
Den nya konstitutionen slår också fast en rad rättigheter:
• fri grund- och gymnasieskola och fri sjukvård för alla, liksom fri rättshjälp.
• rösträtt för 16-åringar, polis och militär och utlänningar som bott fem år i landet.
• pappaledighet och förbud mot jobbdiskriminering av havande kvinnor.
• förbud mot barnarbete (under 15 år).
• partnerskap för homosexuella.
Men grundlagsexperten Diego Pérez vid San Francisco-universitetet i Quito är skeptisk. Han anser att den nya grundlagen är ”mycket vag, mycket lång och komplicerad”.
– Ecuador har haft tjugo olika författningar, men det har inte nödvändigtvis inneburit några förändringar i folks vardagsliv. Rättigheterna måste också respekteras i praktiken, säger professor Pérez till BBC Mundo.
Den nya konstitutionen slår också fast att det inte får finnas några utländska militärbaser i Ecuador. Det innebär att USA måste stänga flyg- och flottbasen Manta nästa höst, när ett tioårigt hyresavtal löper ut. Basen, som används för luftspaning mot knarksmugglare, är USA:s enda i Sydamerika.
