En annan stor bas för drönare är spionorganisationen CIA:s högkvarter i Langley, Virginia. Därifrån styrdes exempelvis attacken mot Anwar al-Awlaki, en amerikan med klar koppling till terroristnätverket al-Qaida. Efter att president Barack Obama gett klartecken att döda al-Awlaki spårade CIA honom i sydöstra Jemen och avfyrade en missil från en Reaper. Två veckor senare dödades den 16-årige sonen Abdulrahman, född i Denver och också han amerikansk medborgare, på samma sätt.

Människorättsorganisationer har kritiserat att USA avrättar civila utan rättegång och utvecklingen av drönare har skapat en internationell diskussion om brott mot folkrätten. Det är också en ny krigföring som riskerar att ”sänka tröskeln” för ett land att starta krig: Det är billigare än stridsflyg och man behöver inte skicka in tusentals egna soldater för att slåss.

Amerikanerna försöker nu hitta nya baser internationellt för att korta ned flygavstånden. Det tog exempelvis inte lång tid efter att Muammar Gaddafi blivit dödad förrän USA var på väg att tillsammans med Frankrike bygga upp en flygbas i Libyen som också kan användas för drönare.

USA har drönare på sin flygbas i Italien, men det är antagligen den enda i Europa. I övrigt är det mest i Afrika och Mellanöstern som de amerikanska drönarna är utplacerade, plus i Afghanistan, där det finns ett tiotal baser.

Strategiskt är Afghanistan oerhört viktigt, inte bara med tanke på kriget i Afghanistan och Pakistans gränstrakter utan kanske framför allt på sikt med närheten till både Iran, Kina och Ryssland. Räkna därför aldrig med att USA frivilligt drar sig tillbaka för gott från Afghanistan. Drönare blir allt viktigare i framtidens krig och då är ett land som Afghanistan alldeles för viktigt att släppa ifrån sig.

Utvecklingen inom UAV (Unmanned Aerial Vehicle, eller obemannade flygplan) har pågått sedan andra världskriget och länge handlade det om att experimentera fram flygplan för kvalificerad spaning.

Exakt när de första obemannade planen med bomber eller missiler dök upp internationellt är svårt att säga. Sannolikt var det ett par år efter att USA lett invasionen i Afghanistan hösten 2001. I medier talade vi då inte så mycket om UAV som om drönare, av det engelska ordet drones.

Under George W Bushs sista år vid makten genomfördes fyra drönarattacker i Pakistan. Efter bara ett år med Barack Obama som USA:s president hade antalet ökat till 118 och tendensen är fortsatt stigande. Men det är en starkt ifrågasatt krigföring. Enligt en brittisk studie, utförd av Centret för undersökande journalistik, fanns minst 385 civila bland de mellan 2292 och 2863 personer som dödades från 2004 till 2010 i Pakistan.

I en annan rapport, publicerad av CIVIC (Campaign for Innocent Victims in Conflict) dödades i genomsnitt tre civila vid varje amerikansk attack i Pakistan. Om det stämmer stiger den civila dödssiffran till över ett tusen människor. Det belyser problemet att få relevanta underrättelser om målen, speciellt i svårtillgängliga bergsområden i Afghanistan och Pakistan.

Petter Ögren och Martin Hagström är forskare på FOI (Försvarets forskningsinstitut) och specialister på UAV – ett ord de föredrar i stället för drönare. De berättar att Sverige har två fungerande UAV, Falken och Örnen, och en tredje mindre, Svalan, på utvecklingsstadiet. Både Falken och Örnen är importerade från USA respektive Israel och båda planen är enbart för spaning.

–Spaning är fortfarande det främsta syftet internationellt. Men i USA kom uttrycket ”target of opportunity”, det vill säga att man inte ville invänta ett stridsplan när en UAV hade identifierat ett mål. Man vill helt enkelt korta tiden mellan upptäckt och att bekämpa målet, säger Petter Ögren.

Nyhetsmagasinet Alter Net har gjort den första öppna grundliga studien av USA:s tidigare hemliga krigföring och är en av SvD:s källor för de amerikanska drönarbasernas placering. Enligt Alter Net finns redan baser i minst 15 länder, men det är i företrädesvis länder med låg teknologisk standard.

–Om en motståndare har avancerat luftvärn eller eget starkt flyg är bekämpningen av UAV som att skjuta på sittande ankor. Det finns också andra starka begränsningar, som att UAV enbart kan flyga i avspärrat luftrum och det råder hårda restriktioner kring tillstånden, säger Martin Hagström.