Sol Andrea och Claudio Miguel har missbrukat narkotika under många år. – Jag hatar det här livet, säger Andrea Sol.
Foto: Felipe Morales
LISSABON –Jag hatar det här livet. Vi har upphört att vara normala människor som jobbar och går på bio, säger 29-åriga Sol Andrea, som rökt heroin och kokain sedan hon var tretton.
Tillsammans med pojkvännen Claudio Miguel pausar hon i parets lägenhet. Tillvaron som missbrukare på Lissabons gator är stenhård.
–Men det var mycket värre för tio år sedan. Då var det omöjligt för vanliga människor röra sig här omkring. Nu går majoriteten av mina vänner på metadon. De försöker övertala mig att sluta injicera, säger Claudio Miguel.
Det är hemtrevligt. Från köket sprider sig dofterna från ett storkok kryddstarkt ris, Claudio Miguels favoriträtt. Förebilden är pappan, en skicklig kock innan han dog när sonen bara var tolv. Strax därefter tappade Claudio fotfästet.
Snart ska paret åter ut i natten, men först drar de i sig de sista doserna. Men trots att situationen för Claudio Miguel och Sol Andrea är långt ifrån hoppingivande så är de ändå exempel på att situationen i Portugal håller på att förändras. Deras väskor är fulla av sterila kit med kanyler som behövs för att minska skadorna av missbruket. Claudio Miguel deltar sedan ett par månader i ett lågtröskelprogram med metadon och är försiktigt optimistisk om att snart kunna lämna drogerna bakom sig.
Viktigast är parets relativt höga ålder.
–Heroinisterna är äldre idag, vi tar hand om samma personer. Vi inriktar oss på att hålla dem vid liv och försöker se till att deras hälsa är så bra som möjligt, säger João Goulão, chef för det portugisiska institutet för droger och drogberoende.
Han ingick i den expertgrupp som kallades in av regeringen i slutet av 1990-talet för att komma upp med en lösning på landets då eskalerande drogproblem.
Följden blev en radikal omprövning av narkotikapolitiken: Allt bruk av illegala droger undantogs från straffrättsliga påföljder – missbruket avkriminaliserades, men blev inte legalt. Förändringen grundade sig på synen att missbruk måste ses som ett folkhälsoproblem snarare än som kriminell aktivitet.
Istället för att ställas inför skranket remitteras nu den som påträffas med narkotika för eget bruk för bedömning i särskilda tribunaler; ”kommissioner för avrådan från narkotikamissbruk”. Där avgör en socialarbetare, en jurist och en person från hälsovården tillsammans vad som ska bli påföljden, allt från en varning till en remittering till en avvänjningsklinik.
Tvång används i princip aldrig, men kommissionen kan utdöma straff i form av samhällsservice eller böter, förbud att besöka vissa platser och har befogenhet att dra in yrkeslicenser och körkort. Till sitt förfogande har det ett väl utbyggt nät av kliniker som numera även tar emot alkoholister.
–Vi vill inte vara demagogiska när det gäller effekterna av att avkriminalisera. Men beslutet fick inte den negativa effekt som många förutspådde. Vi blev ingen destination för narkoturism och fick inte fler droganvändare, säger João Goulão, som anser att gränsdragningen mellan illegala och legala substanser är problematisk.
–Många personer vi träffat har utvecklat svåra beroenden av legala droger och mediciner.
Intresset för den portugisiska linjen har ökat i takt med att kritiken mot FN:s och USA:s nolltoleranslinje tilltagit. Sprickan blev extra tydlig på förra årets FN-konferens om droger då länder som Sverige, Vatikanen, Ryssland och USA ställdes mot britter och sydamerikaner. De konstaterar att det humantära priset för kriget mot narkotikan varit högt – utan att leda till några resultat.
Argentina, Mexiko och Brasilien tittar alla mot Portugal när de nu i varierande grad går mot en mjukare linje i drogpolitiken. I Europa är Danmark det senaste landet som erbjuder heroin till vissa missbrukare.
I december besökte João Goulão Obamas administration i Washington som till skillnad från företrädaren stödjer program för sprutbyten. Även om USA fanns med bland de länder som förra året blockerade FN från att officiellt ställa sig bakom skademinskande åtgärder, så har meningsskillnaderna senare tonats ned, USA:s narkotikapolitik kommer att genomgå ett skifte där allt större tonvikt läggs vid folkhälsa.
Nyligen besökte också Brasiliens förre president Fernando Henrique Cardoso Portugal för att studera deras arbetsmetoder. Han var en av tre tidigare sydamerikanska presidenter som ifjol i ett gemensamt uttalande deklarerade att USA:s krig mot narkotika misslyckats och krävde ett globalt paradigmskifte i synen på droger.
