Just nu är det mycket spänt utanför Libeta-domstolen redan en halvtimme innan grindarna ska öppnas. Civilklädda poliser stoppar alla som försöker fotografera till och med utanför rättegångssalen. Vi journalister som är här för att täcka rättegången har bara för ackreditering för en enda dag. Tidigare har vi utan problem kunnat få ackreditering i en vecka. Ambassadören Jens Odlander säger att han har sovit dåligt under natten.

– Jag har ältat olika scenarior, säger han.

Frågan är om domaren Shimsu Sirgaga väljer att endast döma svenskarna för att de olagligt tog sig i landet i somras - vilket de båda erkänt och förklarat sig villiga att ta sitt straff för.

Mycket allvarligare för journalisternas del är om han också dömer dem för terrorbrott.

Journalisternas svenske advokat Thomas Olsson hoppas att domstolen ska nöja sig med utvisning.

– Förhoppningen är att de ska ogilla åtalet angående terroristbrott och att de ska nöja sig med att utvisa Martin och Johan till följd av att de har rest in olovligt, säger han till TT på morgonen.

– Sedan beror det lite på hur domstolen bedömer syftet med att resa in i landet. Det finns en straffbestämmelse som stadgar upp till tio års fängelse om man haft ett subversivt syfte, det vill säga att man har haft för avsikt att skada den etiopiska staten. Men eftersom något sådant syfte inte har förelegat är förhoppningen att de ska nöja sig med att utvisa dem, säger Thomas Olsson.

Schibbyes och Perssons anhöriga är i Addis Abeba för att stödja svenskarna, så som de varit under alla de tidigare momenten i rättsprocessen.

Martin Schibbyes fru Linnea Schibbye Steiner, hennes far Olle och Martins mor Karin är på plats tillsammans med Johan Perssons föräldrar Kjell och Kristina, rapporterar TT:s utsända.

– Det är både positivt och jobbigt, säger en samlad Kristina Persson när TT möter henne utanför Lideta-domstolen i Addis Abeba.

– Positivt för att vi äntligen får ett besked i dag. Det har varit en lång resa och det är klart att jag är nervös också.

Fler och fler samlas utanför domstolen där ett stort svenskt medieuppbåd är på plats i den bullrande, sommarvarma staden.

– Men det hjälper ju inte Johan om jag bryter ihop. Han ska inte behöva ha dåligt samvete för sina föräldrars skull, ler Kristina Persson och sväljer samtidigt.

Även Svenska Journalistförbundet (SJF) har sänt två representanter till Etiopien.

Det är oklart om domaren meddelar påföljden, det vill säga hur långa straff det handlar om, under onsdagen eller om han enligt etiopisk praxis väntar ytterligare några dagar med det beskedet.

Journalisten Anna Roxvall, som agerat kontaktperson för de fängslade svenska journalisterna, väntar nervöst på domen men vågar inte hoppas på någonting i nuläget.

- Jag har redan blivit så besviken och chockad tidigare i allt det här. Det är så otroligt mycket som står på spel för dem, säger hon till TT.

Hon vill inte spekulera om domen.

- Det känns bara som om det här kan gå precis hur som helst, säger Roxvall.

...

De tre rättegångstillfällena hittills har gått i svenskarnas favör. Åklagaren har haft stora problem med sin bevisning, en av åtalspunkterna har redan lagts ned och svenskarna är mycket nöjda med sitt försvar. Johan Perssons och Martin Schibbyes närmaste släktingar är på plats här i Addis Abeba. Förhoppningsfulla, men också mycket nervösa.

Det kan finnas anledning att varna för alltför stor svensk optimism. De juridiska turerna må ha gått bra, men domen är framför allt ett politiskt beslut. Mesfin Negash vet vad det betyder. Han är en av många etiopiska journalister som flytt landet efter att ha blivit trakasserad och fått motta upprepade hot mot sin säkerhet.

–Det som utspelats i rättssalen är ett skådespel och det spelar ingen roll vad som hänt där. Från början har detta varit ett politiskt beslut. Det enda kriminella Johan och Martin har gjort är att de tagit sig in i Etiopien utan visum, regeringen har skapat målet för att de tror att det gynnar deras sak, säger Mesfin Negash. Den 37-årige Negash kan, till skillnad från sina kollegor hemma, tala helt öppet. Han är en av 170 etiopiska journalister som under de senaste tre åren flytt Etiopien i fruktan för att hamna i fängelse och riskera tortyr. Intervjun görs före SvD:s avresa till Addis Abeba.

Mesfin Negash betonar flera gånger under samtalet i Kulturhuset i Stockholm att domen är en enda mans beslut – premiärminister Meles Zenawi. Och Negash ser flera förklaringar till att Johan Persson och Martin Schibbye fängslades och riskerar ett långt fängelsestraff:

–Det här är en varning till alla oberoende journalister att inte komma till Ogadenprovinsen. Ingen vet vad som händer där eftersom det inte finns någon tillförlitlig information och det är en mycket känslig fråga. Därför vill myndigheterna ha full kontroll på allt som rapporteras därifrån.

–Det är också en varning till Väst att inte bry sig om Etiopiens inre angelägenheter, vare sig det gäller pressfrihet, mänskliga rättigheter eller något annat. Varningen gäller inte minst Sverige, som numer satsar en del av sitt bistånd just till utvecklingen av demokrati och stöd till mänskliga rättigheter.

Mesfin Negash menar också att tidpunkten var mycket olycklig för Johan och Martins inresa. Premiärminister Meles var, liksom övriga i regeringen allvarligt skakade när den arabiska våren inleddes i Tunisien och Egypten. När den sedan spred sig till Libyen kom den stora arresteringsvågen i Etiopien mot politiker, journalister, skådespelare och andra som uttryckt missnöje med regeringens politik. Schibbye och Persson följde med i det svepet.

Den etiopiske journalisten – spänd och orolig för sitt eget öde i form av svar från migrationsverket – vill inte ens gissa vad domen mot Johan och Martin blir.

–Jag blir inte förvånad om svenskarna blir frisläppta, att de redan fyllt sin funktion för regeringen. Men jag blir heller inte förvånad om de döms till ett eller två års fängelse. På sikt kommer det att bli en belastning för premiärministern att ha svenskarna i fängelse och därför kommer han att ge efter. Men om det sker nu eller om ett år tror jag inte att det finns en enda människa förutom Menes själv som vet, säger Mesfin Negash.

Själv startade han sin tidning, Addis Neger, i oktober 2007. Ett halvår fick redaktionen arbeta relativt ostört, men efter en artikel om relationen mellan Etiopien och Eritrea kom den första allvarliga varningen.

–Jag blev uppringd av landets säkerhetschef, som sade att vi hade gått över gränsen. Och att bli uppringd av säkerhetschefen är inget skämt, säger han.

Trycket mot tidningen ökade efterhand. En av reportrarna misshandlades svårt av okända män, själv blev chefredaktören hämtad till polisstationen minst varannan vecka.

–När vi fick tillförlitlig information om att vi stod på säkerhetspolisens lista och det bara fattades ett avgörande beslut för att vi skulle häktas lämnade jag och en kollega landet. Vi visste att vi riskerade 20 års fängelse med hjälp av den nya terroristlagen och tyckte inte att vi hade något alternativ, menar Mesfin Negash, som först begav sig till Kenya och Uganda, men fann situationen hotfull även där och reste därför till Sverige.

Han skulle gärna träffa Johan Persson och Martin Schibbye så snart som möjligt – men inte i ett etiopiskt fängelse utan i Sverige.

–Jag håller tummarna för dem, säger Mesfin Negash.

Läs mer: Journalister dömda för terrorbrott