Frankrike skakas just nu av ett gripande och etiskt komplicerat människoöde: den 52-åriga läraren Chantal Sébire som i början av mars offentligt vädjade om hjälp att dö men i måndags fick kalla handen av landets rättsväsende. Trebarnsmamman Sébire led av en ovanlig och obotlig cancer, esthesioneuroblastoma. Sjukdomen angriper näsan och bihålorna och hade vanställt Sébires ansikte, gjort henne blind, berövat henne smak- och luktsinnet samt plågade henne med konstant smärta som inte kunde stillas med morfin.

Efter nära åtta års kamp mot sjukdomen gick Chantal Sébire ut i nationella medier och bad om hjälp att avsluta sitt liv. Frankrike förbjuder aktiv dödshjälp men tillåter passiv. Sébire skrev också ett brev till president Nicholas Sarkozy.

Sébire sade att hon ville sluta leva efter en kvälls firande med sina barn istället för att hamna i‑koma och bli en börda för sin familj.

–Jag ber om hjälp att dö för att denna tumör inte ska ha sista ordet, förklarade hon.

Men i måndags kom beskedet från domstolen i Dijon: Sébire kan inte få hjälp att dö eftersom det strider mot medicinsk etik och lagstiftning. Även Sarkozy svarade att lagen inte får kringgås och erbjöd en utvärdering av Sébires sjukdom av ett kvalificerat läkarteam.

Innan dess hade Frankrikes center-högerregering motsatt sig dödshjälp till Sébire. Hälsominister Roselyne Bachelot sade att ”varken den medicinska världen eller myndigheterna kan verka för aktiv dödshjälp, oavsett sjukdomens allvar”, medan bostadsminister Christine Boutin var ”chockad över att människor kan tänka sig att ge denna kvinna rätt att dö därför att hon lider och är deformerad”.

–Om Frankrike legaliserar rätten att döda, går vi mot ett barbariskt samhälle, anser Boutin.

Men fallet Sébire har väckt stark sympati bland den franska allmänheten. Många menar att lagen måste ändras så att svårt sjuka människor får hjälp att dö med värdigheten i behåll.

Läkare påpekar att de redan i det fördolda hjälper dödssjuka patienter att avsluta sina dagar med hjälp av överdoser av mediciner.

–Våra lagar är omänskliga och måste ändras, menar Sébires advokat Gilles Antonowicz.

Sèbire sade att ”får jag inte vad jag vill i Frankrike, får jag det på andra håll”, vilket antydde hennes planer att åka till Schweiz för ett assisterat självmord. Det blev inte nödvändigt. Hon hittades död i sitt hem nära Dijon i onsdags, 48 timmar efter domstolens beslut.

Obduktionen har inte kunnat fastställa dödsorsaken, och det finns misstankar att hon fick hjälp att dö.

Medan debatten om dödshjälp nu intensifieras i Frankrike och regeringen troligen kommer att utvärdera lagen, har självmordsorganisationen Dignitas i Schweiz hamnat i blåsväder.

Sedan februari föreslås heliumpåsar till sjuka människor som vill begå självmord. Dessa så kallade ”exit bags” där inandning av helium leder till syrebrist i hjärnan, kräver inga läkarintyg till skillnad från dödliga doser med sömnmedel som Dignitas hittills använt. Därmed blir det ännu lättvindigare att begå självmord, menar kritikerna.

Hittills har fyra personer tagit livet av sig med heliumpåsarna. Dignitas filmar hela processen och skickar filmen till domare för att bevisa att inget brott har begåtts.

–Det är fruktansvärda bilder. Sömnmedel är betydligt mer skonsamt. Allt detta visar att Schweiz måste anta en ordentlig lag om assisterat självmord, säger Andreas Brunner, chefsåklagare i Zürich.