Den 28-årige Amir Mirzaei Hekmati, en amerikan av iranskt ursprung, var på resa i Iran när han greps och åtalades för spioneri för CIA förra året. På iransk statstelevision visades hans ”bekännelser” upp den 18 december. Inför kamerorna sade Hekmati att han arbetat som underrättelseagent i Irak i två år. Han sade också att han tagit värvning i den amerikanska armén 2001, när han gick ut high school.

Men hemma i USA förnekar hans pappa, en professor i Michigan, att Amir skulle vara spion. Sonens resa till Iran berodde på att han ville hälsa på sin farmor och mormor, sade pappan, en utvandrare från Iran.

”Bekännelser” är ett beryktat verktyg i iranska domstolar och ofta den enda form av ”bevis” som åklagaren lutar sig mot i politiska rättegångar. Men som Amnesty och andra människorättsorganisationer påpekar är det ofta framtvingade bekännelser, till följd av tortyr.

Iranska myndigheter säger sig dock vara säkra på att Hekmati befunnit sig på Bagram-basen, den viktigaste flygbasen för amerikanska styrkor i Afghanistan.

Dödsdomen ökar motsättningarna mellan USA och Iran, som misstänks ha ett avancerat program för att utveckla kärnvapen. USA har nyligen skärpt sina sanktioner mot Iran, vilket kan drabba utländska företag som handlar med Teheran. EU väntas i slutet av januari införa embargo av iransk råolja. EU-ländernas import motsvarar 450000 fat om dagen av Irans totala export på 2,6 miljoner fat.

Iran hotar å sin sida med att stänga Hormuzsundet i Persiska viken, ett nålsöga för cirka 40 procent av världens råoljeexport. I en styrkeuppvisning har Iran provskjutit nya missiler och hotar med ytterligare åtgärder ifall amerikanska hangarfartyg seglar genom Hormuzsundet.

Men USA, vars femte flotta har sin hemmahamn i Bahrain, ett örike i Persiska viken, kan inte vika ner sig för sådana hot. Även om USA:s försvarsminister Panetta varnar Israel för ett unilateralt luftangrepp mot Iran känns det runt om i Mellanöstern hur spänningen stiger.

I Jordaniens huvudstad Amman möter SvD analytiker som spekulerar i risken för ett nytt krig i Mellanöstern, med USA och Israel på ena sidan, troligen understödda av Saudiarabien och andra arabiska Gulfstater som är rivaler till Iran. Bedömare pekar på Förenade arabemiratens och Saudiarabiens enorma vapeninköp från USA som ett tecken på uppladdningen.

–Men även om de styrande på Arabiska halvön ställer sig på USA:s och Israels sida i en väpnad konflikt med Iran tror jag inte att de arabiska befolkningarna kommer göra det, säger en jordansk bedömare syrligt.

Söder om Aqaba, Jordaniens hamnstad vid Röda havet, stötte SvD på amerikanska sjömän som hade efterlängtad dagpermission från femte flottans hangarfartyg USS Bataan. För första gången på nio månader fick dessa yrkessoldater gå i hamn. Men de fick inte röra sig fritt utan hålla sig till ett lyxhotell nära Aqaba.

–Det råder hög beredskap, sade en sjöman innan han blev hämtad tillbaka till Bataan som kan bli del av en amerikansk armada i händelse av ett nytt krig i Mellanöstern.