Anhängare till president Evo Morales i bolivianska La Paz brände dockor av guvenören Leopoldo Fernandez i delstaten Pando i måndags. Protesterna kulminerade i tordags i förra veckan med 15 döda människor.
Foto: juan karita/ap
I dag kommer chefen för OAS, De amerikanska staternas organisation, chilenaren José Miguel Insulza, till Bolivia. Hans uppdrag är att främja en dialog mellan Morales vänsterregering och oppositionsledarna i östra Bolivia, där tre veckors våldsamma protester kulminerade i en massaker och 15 döda i torsdags. Dessutom är 37 människor skadade och drygt hundra försvunna, enligt regeringen.
Krisen gjorde att Chiles president Michelle Bachelet blixtinkallade ett toppmöte i Santiago i måndags kväll med ledarna i Unasur, Sydamerikas motsvarighet till EU. Detta anses som eldprovet för Unasur, som nybildades i maj efter att ha slumrat i nästan fyra år.
Efter sex timmar bakom stängda dörrar kunde presidenterna för Argentina, Brasilien, Chile, Colombia, Ecuador, Paraguay, Uruguay och Venezuela ställa sig bakom ett uttalande om starkt stöd till Bolivias president Morales. De uppmanade parterna till en dialog och förkastade ”alla försök till medborgarkupp”, med tydlig adress till de fem högerstyrda provinserna i östra Bolivia som kräver ökat självstyre.
Toppmötet avvisade en uppdelning av Bolivia och krävde att Moralesmotståndarna genast skulle lämna de regeringsbyggnader som de ockuperat. Unasur ska dessutom tillsätta en kommission som ska utreda torsdagens massaker i Pandoprovinsen.
Detta är den allvarligaste krisen för Morales sedan han tillträdde som president i det fattiga och bångstyriga Bolivia i början av 2006. Sedan dess har Morales och hans socialistiska MAS-parti utmanat de gamla makthavarna, en politisk och ekonomisk elit, till stor del av europeiskt ursprung.
Han har nationaliserat landets olje- och naturgasfält, som ligger i de rika och bördiga provinserna i öst. Detta för att även småbönder och gruvarbetare på det karga höglandet ska få del av exportintäkterna. Och han vill driva igenom en ny grundlag som ska ge indianfolken mer jord och mer att säga till om i politiken.
Men högerledarna i öst har svarat med lokala folkomröstningar om självstyre och med vägspärrar. Och de vägrar att betala mer skatt till La Paz/Morales.
Den fattige bondeledaren Morales, som är den förste presidenten från urbefolkningen, har ett mycket starkt stöd hos sitt folk. I augusti vann han en folkomröstning om fortsatt förtroende med hela 67 procent av rösterna. Det var betydligt mer än vad han fick i presidentvalet i december 2005.
Efter omvärldens hårda påtryckningar ser det nu ut som de två sidorna äntligen kommer att sätta sig vid förhandlingsbordet. Igår skulle Morales och guvernören i Tarija, Mario Cossío – som företräder de fem provinserna i öst – skriva under en överenskommelse om detta.
