Vad innebär den nya vårdreformen?

– Nästan alla kommer nu att få tillgång till en sjukförsäkring vid sjukdom. Problemet har varit att så många varit utan försäkring, 46-47 miljoner idag räknar man med inte har det. Det är också därför systemet är så dyrt i USA, för när de blir sjuka då hamnar notan för deras behandlingar på skattebetalarna. Men nu blir det obligatoriskt för i stort sett alla att ha en sjukförsäkring och där man kan få avdrag på skatten så att man kan köpa sig en försäkring, där inkomstnivån bestämmer bidraget från staten.

Vad kommer systemet mer att innehålla?

– Man har gjort försäkringsbörser där individer och grupper kan gå samman och försöka förhandla med försäkringsbolagen om premierna för sjukförsäkringarna. Syftet är att få ner premierna som har gått upp kraftigt de senaste åren. Premierna nu är så höga att många inte har råd att försäkra sig. Obama ville också ha ett statligt försäkringsbolag som kunde konkurrera med de privata, men det fick han inte igenom.

Tidigare kunde en person också bli avförd från ett försäkringsbolag, till exempel om man fick AIDS eller någon annan kronisk sjukdom. Nu får man enligt lagen inte neka en person med en kronisk sjukdom att teckna en försäkring, det är en stor förändring.

Vilka omfattas inte?

– Låginkomsttagare, fattiga, de utslagna i det amerikanska samhället som inte når upp till de inkomstnivåerna man bestämt. De har tillgång till akutbehandling, men när en allvarlig sjukdom är det många som fortfarande inte får behandling. Men det stora är alla de som nu omfattas, man räknar med att 95 procent omfattas av systemet.

Kommer det nya systemet att kunna jämföras med vårdsystemet vi har i Sverige?

– Nej, jag tycker inte att man ska jämföra med Sverige utan se det från amerikanskt perspektiv. Det är inte som här att det är en automatisk skattefinansierad sjukvård för alla, utan man måste skaffa sjukförsäkring själv. Det viktiga är att nästan alla nu får tillgång till en sjukförsäkring.

Hur mycket kommer det nya systemet att kosta?

– Cirka 940 miljarder dollar i form av subventioner för dem som inte har råd med sjukförsäkringenen och skatterabatter. Skulle man täcka 100 procent av befolkningen så skulle man ha fått lägga ännu mer pengar och det hade man inte stöd för.

Genom att administration och annat förenklas i hela sjukvårdssystemet, samtidigt som man beskattar dem med väldigt förmånliga sjukförsäkringar och tjänar över 200 000 dollar om året, och därmed kommer att få in pengar. På tio års sikt tror man att man kan få ner sjukvårdskostnaderna ordentligt och därmed också det stora budgetunderkottet.

Hur viktig är reformen historiskt sett?

– Obama kommer att hamna i historieböckerna på grund av detta. I amerikansk miljö är det en väldigt stor reform. Historiskt finns det två tidigare reformer som är jämförbara med den här under de senaste 74 åren, dels pensionsreformen 1935 och medicare-reformen, det statliga sjukvårdsprogrammet för pensionärer, 1965. Det är en enormt stor reform som Obama och demokraterna får igenom nu.

Kommer systemet att byggas ut på sikt?

– När väl reformen kommer att finns där och folk har börjat få förmåner från systemet – då kommer det att bli svårt att ta bort det. Så har det varit förr, när folk har börjat få förmåner då är det nästan omöjligt att avskaffa dem. Istället brukar systemet byggas på. Så var det med pensionsreformen på 1930-talet. Den omfattade från början få grupper på arbetsmarknaden, men sedan byggdes den ut och är nu heltäckande. Det talar för att samma sak händer med sjukvårdsreformen.

Kommer det att på sikt bli som i Västeuropa?

– Det stora problemet är att amerikanerna är så skeptiska mot statsmakten och inte vill blanda in staten. Men där är nationen delad. USA tar nu ändå ett litet steg mot det västeuropeiska välfärdssystemet och jag tror att man kommer att bygga ut det här ytterligare så att alla kommer att ha det här skyddet. Men hur återstår att se.

Vad säger motståndarna?

– Republikanerna vill ha ett frivilligt system, inte att staten säger åt medborgarna att de måste skaffa en sjukförsäkring.

Man tycker också att det blir för dyrt för staten, och att budgetunderkottet kommer att öka.

Republikanerna menar att staten går in och tar över vården. Men systemet bygger ju vidare på det i huvudsak privatinriktade föräkringssystem man redan har, men man utvidgar det så att det omfattar fler personer.

Motståndarna ogillar att man får betala skatt för mycket förmånliga sjukvårdsföräkringar från arbetsgivaren. Skatten hamnar ju på höginkomsttagarna, men man vill inte att staten ska använda skattevapnet.