Intervjun med Isaias Afewerki gjordes av Raz Khan för nyhetskanalen Al Jazeera International i maj förra året. Den är fortfarande intressant, eftersom det är ytterst ovanligt att Afawerki ställer upp för media.

Här pressas Afewerki när det gäller så väl pressfrihet som demokrati och faktumet att Dawit Isaak och hans kollegor fängslades 2001.

Svaren från presidenten ska också bedömas utifrån den intervju som Eritreas chargé d'affaires Yonas Manna nyligen gav till Gabriel Byström på Göteborgs-Posten. Där säger diplomaten att han tror att Dawit Isaak blir frigiven när säkerhetssituationen förbättrats i landet, men samtidigt svarar han så här på frågan om när det blir allmänna val?

–Min förhoppning är att det blir inom mindre än fem år, sa Yonas Manna.

Om frigivandet är kopplat till ett inrikespolitiskt läge som gör det möjligt att hålla val, är det förstås dystra nyheter för Dawit Isaaks familj i Göteborg att presidenten spekulerar i att det kan ta 30- 40 år innan det blir aktuellt.

Isaia Afewerki beskriver också påståendena om dålig pressfrihet som en smutskastningskampanj i regi av den amerikanska regeringen.

På en rak fråga om tillslaget mot journalister och oppositionen säger han att ingen gripits på grund av sina åsikter:

–Aldrig. Inte alls. Inte alls. Du är felunderrättad. Det har aldrig funnits någon form av opposition i det här landet. Det är en total lögn. Om du pratar om en politisk process så är det en helt annan sak. Du pratar om en opposition som har fabricerats och skapats av Langley (amerikanska underrättelsetjänsten, CIA, reds anm). Du kallar det en opposition, jag kallar inte det en opposition.

Afewerki menar vidare att Eritrea inte ska ha samma sorts pressfrihet som västvärlden.

Sedan 2007 har Eritrea betraktats som det land i världen där pressfriheten är som mest begränsad - värre än i Nordkorea. Men Afewerki slår ifrån sig:

–Om du tar finansieringen och ledningen av CNN, BBC eller till och med Al Jazeera så är det grupper med speciella intressen. Pressfrihet? Jag kan tala om för dig att vi inte ska vara en del av en sådan pressfrihet.

Isaias Afewerki ledde den väpnade rörelsen EPLF - det eritreanska folkets frigörelsefront - som tog makten och gjorde landet självständigt från Etiopien 1993.

EPLF omorganiserades till ett politiskt parti och vann landets första och hittills enda val.

Sedan dess har Afawerki innehaft presidentposten och sedan 1995 har han skjutit upp nya val.

1998 havererade de tidigare goda relationerna med Etiopien och ett blodigt krig om landområden som krävde 150000 liv rasade under de kommande två åren.

2001, året då Dawit Isaak fängslades efter att ha verkat för en demokratisk reform, ställdes ytterligare ett planerat val i Eritrea in.

Och det kommer enligt Isaias Afewerki att dröja länge innan ett val kan bli aktuellt i landet.

–Vi får avvakta och se vad valet i USA leder till. Vi kommer att vänta tre, fyra årtionden för läget i Eritrea måste stabiliseras.

–Kanske längre, vem vet? Det beror ju på vad du kallar val. Om vi pratar om val som i Irak, som i Afghanistan... Om vi pratar om den typen av val så kommer det i sådana fall förmodligen aldrig att hållas val.

–I dessa dagar har det blivit väldigt modernt att prata om demokrati när samhällen splittras och polariseras i etniska och religiösa grupper och vi vill inte vara en del av en sådan demokrati.

En viktig fråga för Isaias Afewerki har också varit att göra Eritrea självförsörjande och de flesta hjälporganisationer har skickats därifrån.

Samtidigt gjorde rapporter från en fransk nyhetsbyrå gällande att folk saknar tillgång till mat och att ransoneringskort för att handla i statliga matbutiker lett till att en svart marknad för livsmedel uppkommit.

–Det är en total fabrikation, säger Afewerki.

–Vi vill inte bli skedmatade, vi vill leva på våra villkor, och vi vill skapa oss möjligheter att förse vårt folk med mat, det är det vi gör.

Anders Sandqvist
Håkan Wikström.