–Det är lite vår roll att ringa i larmklockan. ANC visar tecken på att tappa det demokratiska fotfästet, säger hon.
–Om mediefriheten upphör får vi inte ett livfullt civilt samhälle och kommer inte åt korruptionsskandaler, som är stora orostecken. Offentlighetsprincipen är en av grundstenarna i den svenska demokratin, just den de försöker att avskaffa i Sydafrika.
Sydafrika är inte ett mottagarland för utvecklingsbistånd. Spelar deras inrikespolitik någon roll för Sverige?
–Vi har långa bilaterala relationer och ett djupt engagemang. Vi finansierar så kallad aktörssamverkan, för att bygga relationer inom demokrati och mänskliga rättigheter.
– Jag trodde samarbetet skulle bygga på gemensamma värderingar. Detta är oroväckande eftersom ANC fått så mycket stöd från Sverige. Jag trodde Sverige skulle ha inspirerat mer, hur man tar ansvar för hela landet och inte bara det egna partiet. När mediefriheten förstörs är det ju ett hot mot både oppositionen och hela Sydafrika.
–Jag är förvånad över att de inte är mer intresserade och lyssnar på goda vänner. Jag trodde för mycket om den gamla relationen. Den har eroderat snabbt.
Varför tror du de vill avskaffa offentlighetsprincipen och införa en journalistdomstol som kan döma till 25 års fängelse?
–Man känner att maktpositionen är hotad och vill ha kontroll över ordet. Medborgarna vill ha allt belyst, men president Zuma tycker att medierna rotar för mycket i privatlivet.
Gunilla Carlsson påpekar att hennes parti, moderaterna, inte har samma historiska relationer med ANC som socialdemokraterna. Men hon tror att socialdemokrater delar hennes oro.
–När jag lyssnar på social- demokratiska politiker låter de mest uppgivna. Jag vet att de har andra ingångar i ANC och vet att de försöker göra vad de kan.
Du har just utsetts som en av 21 i FN:s High Level Panel on Global Sustainability. Jacob Zuma är en av panelens två ordförande. Tänker du tala pressfrihet med Zuma när panelen snart möts i New York?
–Om jag träffar honom öga mot öga ska jag absolut ta upp det.
USA:s Sydafrikaambassadör gjorde en kraftfull markering mot presslagarna i ett tal. Kommer Sveriges ambassadör Peter Tejler att göra något liknande?
–Vi agerar mer informellt inom ramen för svensk utrikespolitik. Vi har reagerat starkt i andra fall, som i Uganda (mot förslag på dödstraff för homosexualitet). Jag avslutade också budgetstödet i Rwanda på grund av otillbörlig verksamhet i Kongo.
Tänker du vara lika tydlig i fallet Sydafrika?
–I Uganda har vi ett stort bilateralt utvecklingssamarbete, inte i Sydafrika. Vi får arbeta med andra kanaler, diplomatiska sätt att påverka.
Har regeringen något att förlora på att höja rösten?
–Absolut inte. Tvärtom.
Tänker ni göra det?
–Om vi säger något formellt blir det inom EU. Men dessutom tar vi kontakt informellt. Vår ambassadör vet vad vi tycker och tvekar inte att säga det. Men vi kommer inte att kalla upp den sydafrikanska ambassadören till UD. Vi kan inte behandla Syd-afrika överlägset och diktera.
Riskerar Sydafrika att rasera det anseende som byggdes upp under fotbolls-VM?
–Jag är övertygad om att detta påverkar Sydafrikas anseende utomlands, för besvikelsen är stor. Efter exponeringen under VM trodde vi de skulle gå vidare med modernt, framstegsvänligt engagemang och inte gå bakåt.
– Men vi tror inte att Sydafrika är förlorat, det finns bra starka krafter också. Det är dem vi vädjar till. Pessimister målar ibland upp att Sydafrika är på väg att bli som Zimbabwe. Den liknelsen har ANC reagerat kraftigt mot. Det har varit hälsosamt. Jag tror vi kan påverka och behålla optimismen. Det är inte kört ännu.
