Debatten dör med ett parti

I Moskvas fullmäktigeval fick Enade Ryssland närmare 70 procent av rösterna och bara ett enda av de övriga partierna, kommunisterna, klarade sjuprocentsbarriären. Det betydde att liberala Jabloko, som hade 11 procent att försvara från tidigare val, slogs ut. Därmed finns det inte längre någon verklig opposition i Moskva och den bilden är typisk för landet i övrigt.

– Under Sovjettiden var valen dekorationer, i dag är det bara imitationer. Varje val i Ryssland har blivit värre än det föregående, sade Jablokos partiledare Sergej Mitrochin i en intervju förra veckan och på webben liknande han de ryska väljarna vid ”kaniner som blivit paralyserade av en pytonorm”.

Utvecklingen följer det spår Vladimir Putin stakade ut redan 2000 och som han drivit hårt under sina åtta år som president. Men den överensstämmer inte med vad Dmitrij Medvedev talar om att han vill göra som Putins efterträdare. När den 44-årige Medvedev för en månad sedan gick ut på webportalen gazeta.ru under rubriken ”Framåt Ryssland” i ett upprop till nationen talade han i stället om en flexibel politik.

– Rysslands politiska system ska vara öppet, flexibelt och komplext. Som i de flesta demokratiska länder ska ledarna i den politiska striden vara parlamentariska partier, vilka i perioder ska kunna avlösa varandra vid makten, skrev Medvedev.

Den ryska oppositionen är splittrad och relativt svag, men till dess försvar ska sägas att den har mycket små chanser att göra sin stämma hörd. Sergej Mitrochin klagade på att hans parti hade svårt att få sätta upp reklamaffischer i Moskva inför valet och det finns inte någon levande politisk diskussion i dagens Ryssland.

President Medvedev har visat ansatser till att bryta trenden, som när han gav sin första stora intervju och gjorde det för oppositionstidningen Novaja gazeta eller när han omedelbart efter mordet på människorättskämpen Natalja Estemirova i somras i skarpa ordalag fördömde dådet. Talet ”Framåt Ryssland” var också en svidande kritik av tillståndet i landet, där Medvedev förutom bristen på demokrati också talade om ”en ineffektiv ekonomi och halvsovjetisk social sfär”.

Medvedev sade också att han var medveten om hindren på väg mot en positiv utveckling.

– De finns många som vill hindra oss, stora grupper av korrumperade tjänstemän och affärsmän. Men vi ska agera och skapa ett nytt Ryssland, sade Medvedev och det var ett tal som väckte delade känslor.

En del ryska analytiker prisade talet, andra menade att det bara var ord och att de ville se handling från presidenten. Kravet växer på att Medvedev, efter ett och ett halvt år vid makten, på ett tydligare sätt även i praktiken markerar en distans till uttrycket ”styrd demokrati”, som blev honnörsord under Putins regim.

Det pågår en maktkamp mellan Medvedevs presidentadministration i Kreml och Putins regeringskansli i Vita huset. Hittills har Putin som premiärminister visat att han fortfarande vill vara den som tar de avgörande besluten, men initierade källor talar om att kampen är betydligt tuffare än vad många tror.

Det är inte heller lätt för Medvedev att tränga igenom det nätverk Putin byggt upp med i huvudsak tidigare medarbetare från säkerhetstjänsten KGB. Men om den nye presidenten ska göra allvar av sina löften är det dags att vässa vapnen. De nyligen genomförda lokalvalen visade att det är hög tid.

Lokala val ägde rum i 75 av Rysslands 83 regioner och även om de officiella resultaten dröjer verkar det som om Enade Ryssland överlag tagit en förkrossande seger. Oppositionen har därmed blivit helt marginaliserad.

Men anklagelser om valfusk förekom från flera regioner. Affärstidningen Kommersant skrev exempelvis att den av Kreml stödda borgmästaren i staden Derbent i Dagestan hade beordrat poliser att blockera vissa vallokaler. I en del fall tog poliserna de röstandes pass för att i deras namn rösta på borgmästarens parti. Enade Ryssland tog också med drygt 68 procent en betryggande seger. I turbulenta Tjetjenien fick partiet drygt 87 procent.

En av oppositionsledarna, den förre vice premiärministern Boris Nemtsov, hade uppmanat sina anhängare att bojkotta valet, som han kallade ”en fars”. Intresset var också klent, i Moskva var det bara 35 procent av de röstberättigade som deltog.

Jan Blomgren

08-13 52 60

jan.blomgren@svd.se

Fler artiklar